Kuratorn ska inte prata med mina föräldrar

Hej! 

Jag har pratat med en kurator o vi fick inte mycket sagt. Dvs att jag fortfarande går runt med alla frågor o funderingar i Mitt huvud. Men jag är välldigt rädd för att hon ska prata med mina föräldrar om jag pratar om hur jag mår och om mina ätstörningar. Och det vill jag absolut inte.  Känner inte riktigt en stark tro för henne nu. O hon frågar välldigt ofta om  hur jag har det hemma. Och jag har det bra men blir bara välldigt fundersam.. hur ska jag göra för att kunna prata utan att hon pratar med mina föräldrar? För det vet jag att hon kommer göra om jag pratar om ätstörningar för det oroar henne antar jag.. 

vet inte hur jag ska hantera allt detta själv..

Nikki

BUP svarar:

Hej Nikki!

Du är en av de många ungdomar som inte vill att föräldrarna ska få veta vilka problem de brottas med. Detta blir sedan ett hinder för många, som för dig, att få rätt hjälp. Hur ska man kunna komma ur denna rävsax?

Du skriver att du själv anser att du har en ätstörning. Jag vet inte om din "diagnos" är rätt eller fel, men det är tydligt att du inte mår bra. Du har säkert dina anledningar till att du inte vill att dina föräldrar ska få veta vilka problem du har. Det är sorgligt när en ungdom inte kan anförtro sig åt sina föräldrar.
Jag vet också av erfarenhet att ungdomar inte sällan underskattar sina föräldrars vilja och förmåga att förstå och vara till hjälp. Ta en fundering på det en gång till om det ändå kan vara möjligt att prata med dem.

Men om du kommer fram till att det inte går och det hindrar dig i att vara uppriktigt inför din kurator så vänd dig till ungdomsmottagningen. De kontaktar inte föräldrarna, men kan hjälpa dig på vägen till lösningar. Jag lägger till här även förslag på hjälp på nätet.

Jag vill i alla fall göra det tydligt: en ätstörning kan vara ett mycket allvarligt tillstånd som i värsta fall till och med kan vara livshotande. Ingenting att ta lätt på eller bagatellisera.
Ta dig själv på allvar! Du behöver inte skämmas. Det är tyvärr många som hamnar i just detta svåra problem och oftast måste man få professionell hjälp för att komma till rätta med ätstörningen i sig och även med de problem som utlöste ätstörningen.