Efter sommarlovet började jag röka på en del

Nu i år har jag börjat med att nästan alltid tänka på alla misslyckanden/misstag jag gjort det senaste och bara velat slå mitt huvud/mina händer i väggen. Jag saknar lust, jag sitter mest ensam hemma men går på fest och så vidare om det finns. Jag umgås även med kompisar ibland, speciellt när jag går ut på kvällen och röker men ibland vill ingen träffas och då får ja tankar om att ingen vill vara med mig väldigt enkelt fastän dom kanske helt enkelt inte har tid.

Jag bryr mig enbart om mig själv och inte ett dugg om andra, något många påpekar vilket gör att jag mår dåligt för det men ändå inte tar tag i det.

Jag har verkligen jättesvårt att koncentrera mig när jag tittar på TV-serier och läser böcker, framförallt i skolan men jag har ännu inte orkat få en diagnos på det.

Eftersom jag är så cynisk och sarkastisk och kall mot folk är det inte många som faktiskt finns där för mig när det gäller detta, eftersom jag inte kan vara där för dem. Jag är helt okapabel till att trösta folk.

Mina föräldrar är besvikna på mig för jag inte sköter skolan ordentligt och min lillasyster är favoriserad i vår familj. Jag ses enbart som jobbig lika mycket av min familj som för mina kompisar för jag kan lätt bli på dåligt humör. Dom skriker oftast på mig men nu det senaste har jag lärt mig att inte ta åt mig av det.

Ibland när jag blir fast i mina tankar brukar jag tänka på dåliga/pinsamma elaka saker jag gjort och får ont i bröstet typ och mår illa och vet inte vad jag ska ta mig till. Detta får jag också när jag hör mina föräldrar bråka, de bråkar varje dag och skriker på varandra. De har hotat om skilsmässa typ 1000 gånger till varandra men det blir aldrig av. Det är det enda jag vill.

Efter sommarlovet började jag röka på en del (rökte sammanlagt kanske 5-6 ggr dock). Det gjorde att jag tappade många av mina närmsta vänner så nu förlitar jag mig på att umgås med min bästa vän och mina nya klasskompisar (jag började gymnasiet efter sommaren). Jag slutade med det efter min kompis skrev till mig ett tag efter vi slutat umgås att jag verkligen borde sluta med det så jag gjorde det. Det var efter jag slutade jag började få väldigt många deja vus. Typ en varje timme varje dag i typ 1 månad. Det var nu också det började kännas som jag levde mitt liv typ under ett skynke. Jag skrattar inte längre åt roliga bilder mina kompisar visar mig (jag brukar försöka skratta lite för att inte se så dyster ut och dra ner stämningen). Jag måste anstränga mig för att bry mig om saker mina kompisar berättar för mig om dem själva men jag blir ledsen när dem inte bryr sig om allt jag berättar för dem. Jag kommer inte ihåg att jag mådde såhär innan jag började röka.

bästa jag <3

BUP svarar:

Hej!

Tack för ditt innehållsrika brev. Jag får dock ett problem när jag skall besvara det. Du beskriver levande hur knepigt ditt liv varit och du beskriver dig själv i väldigt negativa ordalag. Det finns heller ingen uttalad fråga i ditt brev så lite får jag gissa vad det är du vill. För jag antar bara att du inte vill ha det på det sätt som du beskriver.

Jag anar att du har en fundering och fråga om det kan vara efterverkningar av att ha rökt som gör att det finns ett före och efter. Du skriver ju bland annat om ”déjà  vu”, upplevelsen av att man varit med om något tidigare som nu upprepas.  

Om din fråga är att du blivit skadad av att röka tycker jag att skall söka svaret hos de som kan den typen av frågor. Om du bor i Stockholmstrakten kan höra med MINI Maria.

När det gäller din rätt bestämda, negativa och tydliga uppfattning om hur du är tror jag att du i samtal med någon förstående person skulle kunna hitta fler nyanser och även sådant som kan balansera din negativa uppfattning om dig själv.

Som du skriver har du blivit en rätt ensam människa och i ensamhet är det lätt att föreställningar blir mer cementerade och svåra att rucka på. Det kommer inte in något i tankevärlden som motsäger eller visar på motsatsen av det man tänker. Jag är övertygad att din bild av dig själv skulle kunna vara mer nyanserad och mångfacetterad.
Bara det faktum att du skriver och bekymrar dig för hur du är och andra uppfattar dig tycker jag visar på en annan sida av dig. Min gissning är att du inte är riktigt rättvis mot dig själv.

Jag vill uppmana dig att ta kontakt med exempelvis Ungdomsmottagningen så att du får möjlighet att dela dina tankar med någon. Jag tror att det skulle kunna göra skillnad för dig.

Önskar dig det bästa

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta