Mina föräldrar skämtar oftast bort saker

Hej bup!

Jag är en tjej som är 12 år och ska fylla 13 till våren. Jag har läst lite på internet och så om adhd och hur man beter sig osv osv när man har de. Några stämmer in på mig men när jag pratar med min mamma säger hon att de inte alls beror på de. Jag har jätte mycket problem med min koncentration i skolan och kan inte hålla på med en uppgift länge och definitivt har jag inte alls något tålamod och jag har hamnar ofta i bråk i skolan med kompisar för Jag inte kan kontrollera min ilska. De finns såklart fler saker men de handlar mest om skolan och hemma.

             Mina föräldrar är inte lika dana som andras föräldrar om man säger så. Mina föräldrar tror inte på mig så mycket om att jag tror att jag har adhd. De säger bara att jag bara hittar på och sen är de inget mer med de. Mina föräldrar skämtar oftast bort saker och sen finns de ju också saker jag inte berättar för de utan att jag har självmordstankar och har hållt på att skära mig lite innan, men har slutat som tur för ett tag sen. Vad ska jag göra för jag vet inte om jag har adhd eller inte och mina föräldrar tror ju inte mig när jag säger de till dem... 

BUP svarar:

Hej!

Det finns flera saker jag funderar över i ditt brev när du beskriver hur du har det. Det är alltid svårt att säga vad svårighet med koncentration och att inte kunna kontrollera sin ilska beror på. Man kan få samma symtom av många olika orsaker och du skulle behöva någon som kunde hjälpa dig med att reda lite i vad som är vad.

För du beskriver också att du har tankar på att du inte vill leva och att du har självskadat förut och att dina föräldrar har svårt att stödja dig.

Jag vet inte om du berättat för dem hur ledsen du är eller om du är försiktig med att tala med dem på allvar om hur du mår? Det kan bli en ond cirkel, där de tror att de stöttar dig genom att skämta bort och vara uppmuntrande, medan du längtar efter att kunna prata på allvar med dem.
Om du känner att det finns en möjlighet att de skulle förstå om de fick veta mer, så skulle du kanske kunna skriva till dem eller visa det här brevet. Eftersom jag inte känner dina föräldrar så är det här bara ett förslag. Ibland kan föräldrar reagera annorlunda än vanligt när de förstår att det är allvar och då vara till mer stöd än man kan tro, men ibland behöver man hämta stöd utanför familjen. 

Jag tycker du ska ta upp dina funderingar, både om ADHD och hur du har det i övrigt, med någon på skolan som du gillar och känner dig trygg med, kanske din mentor till att börja med.
Eller till skolsköterskan eller skolkurator. De kan så småningom kanske hjälpa dig att prata med dina föräldrar om det inte är möjligt för dig nu.

Tveka inte, det finns hjälp som gör att du kan komma vidare.