Blir snart utkastad från skolan

Jag tror att jag är deprimerad och vill ha hjälp. Men min mamma tar mig inte på allvar och tror att jag bara är "lite ledsen." Jag har mått såhär till och från sedan 7an och jag går i första året på gymnasiet nu.

Blir snart utkastad från skolan om jag inte fixar min närvaro men jag orkar inte vara i skolan. Älskar gymnasielinjen jag valt och så, missförstå mig inte. Men jag får ångest av alla människor och all press lärarna lägger på mig. Sen får jag ångest av att inte vara i skolan också. Allt är som en ond cirkel.

Allt känns så kaotiskt. Jag orkar fan snart inte mer. Har självmordstankar varje dag.

M

BUP svarar:

Hej M!

Klokt och starkt av dig att skriva hit och lita på din egen känsla trots att du inte blivit tagen på allvar av din mamma. Att allt känns kaotiskt just nu är inte konstigt när så mycket tankar snurrar och du inte har någon att reda i dem tillsammans med. 

Du beskriver vad jag tror att många skulle kunna känna igen sig i, den där onda cirkeln man kan hamna i när man mår dåligt. Många kan känna igen sig i din beskrivning, men det är inte alla som är medvetna om att det hänger ihop just så. Att du ringat in det är ett viktigt steg som också gör att du kommit en bit på vägen mot att faktiskt ta dig ur det - men du behöver mer stöd på vägen. 

Att prata mer för att förstå vad det är som gör att du mått dåligt sedan sjuan och för att lösa det som är så aktuellt just nu - att du orkar vara i skolan. Det är viktigt att du berättar i skolan om den press och stress du känner där. Det går att hitta lösningar och anpassningar för att bromsa och hitta ut ur en negativ spiral. Att du hittat rätt gymnasieprogram är en mycket bra grund att utgå ifrån trots att det blivit tufft för dig. Det kan du prata med en lärare om, eller kanske hellre med skolkuratorn? Skolkuratorn tror jag skulle vara bra för att det är en person som finns till för just sådant som du beskriver. Skolkuratorn känner till skolan men har samtidigt tystnadsplikt så att du kan känna dig bekväm med att prata där. Som både kan lyssna och stötta men också hjälpa vidare till en fortsatt samtalskontakt, som har koll på vad som finns där du bor. Det kan t ex vara på ungdomsmottagning eller på BUP. Dit kan du också söka kontakt själv. 

Att en förälder inte förstår hur man har det kan kännas mycket ledsamt. I samtal på BUP kan man få hjälp att prata tillsammans med föräldrar. Det kan skapa mer förståelse hos föräldrar och det brukar vara viktigt. 

Ge inte upp, ta mer stöd. Det finns många saker att göra som kommer att förbättra din situation!