Jag har ångest över vad jag tänder på

Hej BUP! Jag är en tjej som har ångest över vad jag tänder på. Känner stor skuld och skam för att jag har sexuella fantasier om barn, samtidigt som jag vet att jag inte har valt dem. Vet också att jag ALDRIG skulle leva ut dem, då jag är en person med hög impulskontroll, moral och mycket empati. Är en sån som får dåligt samvete om jag ljuger om ålder när jag köper biljetter. För typ ett år sen insåg jag att jag hade såna här fantasier och tändningsmönster, och jag mådde då jättedåligt och det kändes som jag lika gärna kunde ta mitt liv. Men jag har också en annan sexualitet. Har en pojkvän (och haft ytterligare en tidigare) som jag har ett bra sexliv med. Jag tänder på hans närhet, att ta på honom osv. Samtidigt har jag vissa jobbiga fantasier som jag "använder" som hjälp ibland för att komma. Har märkt att min pojkvän, relationen till honom, haft stor inverkan på mitt psyke när det kommer till fantasierna. När jag är med honom känns dem hanterbara, liksom att de får finnas, men jag är inte usel pga jag har dem. Men när jag är ensam mår jag dåligt och får skamkänslor. Vet att många skulle hata mig om de visste mina fantasier, och jag håller absolut med om att sexuella övergrepp alltid är fel och äckligt och hemskt (inget jag någonsin vill begå). Känner nästan skuld över att jag får vara i ett förhållande, fast jag har dessa fantasier. Min pojkvän vet ju inte om dem och jag vill aldrig berätta dem. Är jag skyldig att göra det? Jag känner själv att fantasier man inte vill inkludera en partner i kan man få ha för sig själv. Känns som att alla tycker jag borde leva ensam, men kan säga att då skulle tankarna bli mycket värre. I ett förhållande får jag ju leva ut en del av min sexualitet och jag känner mig trygg och mer hel. Jag är en fin partner på alla andra sätt, det är bara detta som är "felet" med mig.

N

BUP svarar:

Hej!

Tack för ditt brev. Vad bra att du skrev hit. Det är nog många som har olika fantasier kring sexualitet. En del går att leva ut och andra inte. En del går att prata om men många kan ge upphov till skam och skuldkänslor och uppenbarligen mår du väldigt dåligt av dina fantasier. Att ha sexuella fantasier om barn blir väldigt laddat. Det finns knappast något samhället fördömer så hårt som de som förgriper sig på barn och att ha sexuella tankar och fantasier om barn blir också ofta väldigt konfliktfyllt och besvärligt. Du har ju, som du skriver, inte valt dina fantasier och kanske du undrar varför du har dem och hur du ska hantera dem inför dig själv men också  om du ska berätta för din pojkvän eller inte.

Jag tycker att ska ta kontakt och prata med någon som är insatt i denna typ av sexuella fantasier. Det finns flera möjligheter. Det finns en hjälplinje Preventell dit du kan ringa anonymt. Du kan också ringa anonymt till RFSU telefonrådgivning eller ta kontakt med en ungdomsmottagning där du bor. Lycka till!