Har ingen ljus framtid längre

Hej! Hur kan man veta om man har desperation eller ångest? Måste man kontakta en läkare?

jag har varit nere jätte länge nu i ca 1 år. Jag tror att det är nedstämdhet eller typ tonårsfas. Men de senaste veckorna så har jag varit nere, väldig nere. Jag har ingen ljus framtid som jag hade förut.

Mina vänner finns inte där för mig, ingen finns där för mig. Inte ens föräldrar, släkt, vänner. Ingen. Förutom musik...utan musik skulle jag vara ingenting.

Även om jag säger att jag mår dåligt så är de så egoistiska och säger "jag da?" "Okej" kalla svar typ. Ca 60% går till oro, såklart har mina betyg försämrat pga att jag har panik för mig. Men jag kan inte bry mig även om jag vill vara psykolog. Därför att jag inte bryr mig är för att jag förtjänar det.

Jag har för mycket tankar om döden och om mig tex "vad skulle hända om jag försvann?" "Om jag dog så skulle ingen va ledsen över det" "där vill jag ta sjölvmord" "jag vill helst dö av svält" "jag vill dö nu" "jag vill bli mobbad, för jag förtjänar det" "ingen gillar mig" "de skulle inte märka om jag dog" sånna tankar har pågått i ca 2 år och det började med att folk sa att jag var fet osv

Jag vet att detta låter konstigt men ca 6 gånger om året brukar jag drömma om min "framtid" sen 1:an hade jag sett mig som psykolog, men för varje år som gick hade färgen förvunnit, nu ser jag det svart/ensam med 7 katter och galen. Jag börjar tro att det är sant med tanken på att mina betyg. Jag får inte direkt F men inte direkt A, B.

Jag förtjänar att ingen finns där för mig men jag behöver verkligen någon som finns där  för mig. Jag vill skaffa en hund eller en katt men mina föräldrar säger att vi reser mycket och ingen kan passa plus min bror har pälsallerkiger. 

Jag skadar mig på ett annat sätt, jag skär inte utan jag slår mig eller säger saker. Jag blir inte glad längre äver om alla ser mig glad. Jag känner mig hatad, ingen gillar mig, alla blir äcklad av att se mig.

Men jag vill verkligen veta om jag har desperatation eller ångest. Men som sagt jag tror att jag är inne i tonårsperiod men jag tycker inte att detta som jag förklarar stämmer? Eller?

Orolig tjej

BUP svarar:

 Hej!

Vad jobbiga känslor du beskriver. Att känna sig utanför och ensam gör verkligen att man reagerar med att må dåligt. På din beskrivning tycker jag att det låter som om du mår sämre än vad en "tonårsperiod" skulle medföra. Det är sant att tonåren ofta innehåller mycket starka känslor och mycket oro för framtiden men du skriver att du mått dåligt i ett år. Då behöver du hjälp med att reda ut varför det blivit så och vad du kan göra åt det.

Jag kan inte svara på om det är depression eller något annat du har, men jag tycker att det är viktigt att du får prata om dina svårigheter. Alla svårigheter kommer någonstans ifrån och det är lättare att förändra om man förstår hur och varför det började. Vet dina föräldrar om hur det känns? Om du har en bra relation med dom så kan det vara en bra start för att få i gång en förändring.  Du skulle också kunna prata med kuratorn på skolan. Det kan räcka att prata med hen, men du kan också få hjälp att kontakta BUP. Eller att du tar kontakt med ungdomsmottagningen där du bor. Dit kan man gå själv utan föräldrar. Om du vill läsa mer om vad andra ungdomar tänker om såna svårigheter så kan du gå in på BRIS eller snorkel


Jag tycker det var starkt av dig att tänka positivt i den situationen, du ville göra skillnad och föresatte dig att det skulle bli bra. 

Men även när man vet hur man vill ha det så kan det vara svårt att veta vad man ska göra för att nå det. Positivt tänkande är en jätteviktig del. Men något annat behöver kanske förändras, och många gånger kan man behöva hjälp med att förstå vad det skulle kunna vara.

Varma hälsningar och med hopp om en fin framtid för dig.

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta