Trivs inte hemma

Hej BUP!

Jag är en tjej på 16 år och har ett stort problem tycker jag själv.  Jag trivs inte i min familj. Varje dag när jag kommer hem får jag tanken att jag vill rymma hemifrån och ALDRIG komma tillbaks. Jag HATAR mina föräldrar för de verkar inte bry sig ett dugg om hur jag mår. Bara jag berättar så rycker de på axlarna och bara "Låt det va". Kommer ALDRIG i hela mitt liv berätta saker för mina föräldrar! Asså kan inte hantera det här längre. Jag är i bråk med en tjej nu och jag gillar inte detta. Jag är smal, man ser mina höfter och revben, har jag aneroxia för jag e så här smal? Vill serriöst inte leva. Vi var iväg med klassen idag(24/11) då gick vi över med bro som låg över vägen och då kände jag att jag bara ville hoppa ner från bron så jag slappa undan bråk OCH världen. Men såklart är jag feg och gör det inte. VAD SKA JAG GÖRA??!!! ASSÅ PALLAR INTE LIVET!

Hon som inte trivs hemma

BUP svarar:

Hej!

Du har en massa tankar och idéer om vad som är jobbigt i ditt liv. Det är mycket tufft att inte känna stöd från sina föräldrar, att inte trivas hemma. Samtidigt känner jag mycket hopp när jag läser sitt mejl.
Den ilska du känner finns det mycket kraft i och kan du bara prata med någon om allt som händer så tror jag att den där kraften kan kanaliseras och leda till att du får till bra förändringar i ditt liv och att du kommer att må bättre. 

Du behöver någon att prata med - både om de svårigheter du upplever hemma och din oro för din vikt och hur du mår i stort.
När impulsiva tankar om att vilja skada sig kommer kan man både bli rädd och känna lättnad. Det är inte farligt att tänka saker, men det är ett viktigt tecken att ta på allvar - du behöver få stöd för hur du mår och har det. Att du stod emot att agera på tanken om att hoppa från bron var inte feghet, det var livsviktigt.
Istället för att utsätta dig för risker som kan få ödesdigra konsekvenser kan du ta hjälp som blir stödjande och som kan få långvariga positiva konsekvenser. 

Jag tänker på samtalskontakt på ungdomsmottagning, dit du enkelt kan ta kontakt själv som ett första steg. Om vidare hjälp behövs, som kontakt med BUP t ex, kan de hjälpa dig vidare.

Jag bifogar även mer information om socialtjänstens möjligheter till hjälp för familjer, stöd för unga i relationen med föräldrar exempelvis. 

Jag tänker även att Shedo skulle kunna vara något för dig. Shedo är en ideell förening på nätet som har mycket kunskaper om ätstörningar och som skulle kunna vara en väg till mer hjälp om du oroar dig för din vikt och ditt förhållande till din kropp och mat. 

Fortsätt kämpa, men ta mer stöd på vägen!