Vill få hjälp med depression

Hej jag har jätte svårt att koncentrera mig i skolan eller att utföra de enklaste uppgifterna. Jag har också fått väldigt svårt att somna en normal tid det brukar oftast bli ca 5h sömn för mig och min aptit har också minskat. Jag orkar helt enkelt inte göra något alls känns det som och allt känns bara dåligt. Jag har också börjat isolera mig från mina kompisar och tappat motivationen till i stort sett allt. Jag har gjort några tester för depression på internet och på de sidorna jag gjort testen står det alltid samma svar: svår depression, severe depression. Jag vill alltså få hjälp för att bli bättre men samtidigt inte. Jag vågar inte berätta för mina föräldrar att jag är deprimerad utan tvärt om, om de frågat hur var skolan eller hur jag mår säger jag alltid bra så de inte ska misstänka något. Jag har väldigt svårt att prata om känslor och så har det alltid varit redan innan jag var deprimerad. Det som förut va kul känns nu mera bara menigslöst och jobbigt. Har ingen energi till nått och känner mig utmattad. Jag vet inte hur mina föräldrar hade reagerat om jag t ex smsade dem (skulle aldrig våga face to face) och därför säger jag inget. Vad ska jag göra?

less tonåring

BUP svarar:

Hej!

Du kämpar med låg energi och allt som kommer med dåligt mående. Trots att det just nu känns tungt och svårt så resonerar du klokt kring din situation hur du ska kunna må bättre. Och mer stöd ska du ta, för så här ska du inte fortsätta att ha det. Du är vaken på dina symtom och är orolig för att du håller på att försämras. Nu verkar som ett bra läge att ta nästa steg för att bryta den negativa spiralen du är i. 

Just nu är det extra viktigt att du håller rutiner för sömn, äter med regelbundenhet trots att du kanske inte känner dig hungrig, att du kommer ut och får röra på dig och får dagsljus samt att du trotsar känslan av att vilja isolera dig från dina vänner. Att isolera sig kan kännas som en bra lösning på kort sikt, men kan lätt skapa mer tid för jobbiga tankar och vad som är menat som en lösning som ska göra att man mår bättre snarare blir motsatsen. Det låter som att du är medveten om att det finns risker med att du blir mer tillbakadragen stämmer det? Har du kompisar som du trivts med tidigare? Finns det någon som du känner förtroende för och som du kan berätta något om hur du mår för? Jag vet inte hur dina kompisar är, men jag tänker att det vore bra om någon kunde dra med dig på aktiviteter när din egen motivation är låg och tröskeln till att komma ut känns hög. Om det känns svårt att prata med en kompis just nu är det sådant som du kan prata mer om om du tar en professionell kontakt, vilket jag tror skulle vara bra för dig. 

Att du kämpar med hur du mår och med skolan utan att någon vet om hur du har det är inte hållbart. Många upplever det liksom du att det är svårt att prata om känslor. Den förmågan kan man träna upp. Det kan dessutom kännas extra svårt att berätta att man mår dåligt för föräldrar eftersom man kan vara orolig för hur de ska reagera. Kanske vill man skydda dem från ledsenhet över att deras barn mår dåligt, kanske är man rädd att de ska bli arga eller inte förstå. Oavsett hur det är så är det viktigt att det inte får stå i vägen för att få hjälp. Att sms:a till dina föräldrar tycker jag inte alls låter som en dålig ide. Eller visa dem ditt brev hit. Det som skulle kunna vara bra med att de får veta att du mår dåligt är ju att de kan stötta dig i att ta mer hjälp och att de i sin tur kan få veta mer om hur de kan stötta. Att inte vara ensam med att må dåligt är ett viktigt stöd i sig.

På en ungdomsmottagning kan du söka samtalsstöd för att prata mer om hur du mår och få hjälp så att du kan må bättre. Till ungdomsmottagningen kan du söka själv eller med hjälp av en vårdnadshavare. Jag skickar även med lite mer information om depression och information om hur du kan få mer stöd.

Ta hand om dig!