Truman show disease

Hejsan. Jag är en tjej på 17 år som tror att jag kan lida av "Truman Show" disease. Jag hade aldrig hört talas om den fram tills för några månader sedan och jag blev genast nyfiken på vad det var för något. Som jag har fattat det så är det när den "drabbade" tror sig vara med i någon slags reality show? Jag har själv varit lite paranoid sedan flera år tillbaka, att jag blir övervakad osv men det är inte förrän nu det senaste halvåret som jag tänker att jag är med i serie eller film, eller också en reality show. Det kan skifta lite faktiskt. Oftast på dagen är jag med i en reality show, men det är mot kvällen när jag kanske kan bli lite extra emotionell t.ex som jag tänker att jag är med i någon deppig film. Och det sjuka är att det är normalt för mig. Jag vet att min bästavän också känner såhär och vi har diskuterat det tillsammans ett fåtal gånger.

Dock känner jag mig lite osäker på om jag bör berätta det för en vuxen, typ en kurator eller en förälder? Är denna "sjukdom" farlig? Klart det kan bli lite "utmattande" för hjärnan att vara såpass aktiv då man för varje sekund känner att man är i en show där man ska prestera. Jag har också lite svårt för att ta upp detta med någon annan än just min bästavän eftersom att det känns som att folk skulle tycka att jag var dum i huvudet.

Tack på förhand.

Matilda

BUP svarar:

Hej Matilda!

Du är inte ensam om att fundera i banor kring att leva sitt liv som i en teveshow. Vi träffar ungdomar då och då som uttrycker liknande tankar och ideer, precis som du har erfarenhet av med att din vän också kan tänka så. Begreppet Truman show disease eller Truman show syndrome är inte en erkänd sjukdom eller diagnos, utan mer en beskrivning av ett fenomen som kom att pratas mer om efter att filmen The Truman show kom på 1990-talet.
Man kan alltså inte riktigt säga att du lider av den sjukdomen på så sätt. Däremot är det ju viktigt att fundera över hur du mår av att ha det på det här sättet som du beskriver.

Jag uppfattar det som att du har en önskan om att prata lite mer om detta med någon, att det kanske finns en viss oro som skulle kännas skönt att dela med någon och kunna få veta lite mer. Om du känner krav på att prestera utifrån tanken om att du hela tiden är övervakad, med i showen, så tänker jag att det kan leda till stress som kan vara bra att tänka runt t ex. 

Att du har känt dig paranoid sedan några år tillbaka, hur har det påverkat dig? Jag frågar för att paranoia kan vara en obehaglig känsla och rädslan kan ibland vara hindrande i vardagen om känslan kommer för ofta eller för starkt.
Vi kan alla få paranoida tankar ibland, så det är såklart viktigt att skilja på om det blir ett stort bekymmer eller inte. 

Om du känner att du vill så skulle du ju kunna visa ditt mejl hit och detta svar för dina föräldrar, så att ni skulle kunna prata lite mer om hur dina tankar påverkar dig och hur du mår.

Om du hellre vill prata med någon utomstående så tänker jag att du kan vända dig till kuratorn på din skola eller till en ungdomsmottagning. Berätta som du har gjort i ditt brev hit.