Vill ha hjälp utan att mina föräldrar får veta

Hej, jag har under en längre tid mått väldigt dåligt. Allt började redan hösten 2014 när jag förlorade en vän som stod mig väldigt nära. Jag började ganska snabbt med ett grovt självskadebeteende. Har idag nästan tagit mig ur det, men har börjat röka istället. Jag vågar inte berätta för mina föräldrar hur jag egentligen mår, då speciellt min mamma har en väldigt konstig bild på folk med ett  självskadebeteende. Skulle dom få reda på att jag röker skulle dom bli jättearg osv. 

Jag vill lixom må bra igen men det är svårt att ta sig upp igen efter all skit. Vill egentligen inte få hjälp av någon vill vara stark och ta mig igenom det här själv, men har insätt att jag kanske behöver hjälp iallafall. Men vill samtidigt inte att mina föräldrar ska få veta något. Dom har sett mina ärr några gånger men dom tror alltid på mina lögner om vad som hänt. 

Något tips om vem jag kan vända mig till utan att mina föräldrar behöver veta något. Vill inte ens att dom ska veta att jag pratar med någon. 

Men behöver verkligen hjälp så fort som möjligt, vet inte hur länge till jag orkar. Har kämpat mig upp så många gången men fallit tillbaka lika fort igen så finner ingen mening i att leva längre. Jag behöver verkligen hjälp innan självmord blir den ändå utvägen jag ser. (Ja jag har funderat på självmord och varit på väg till det, men fegade ur i sista sekunden.) 

:3

BUP svarar:

Hej!

Ja vi kan nog alla ibland önska att man kunde klara av svåra saker själv och utan att behöva berätta det för någon annan.
Men många gånger behöver man dela sina tankar och känslor med någon för att kunna se saker på nya sätt och för att hitta nya vägar med att ta itu med svårigheter. Det betyder inte att någon annan ska bestämma vad man ska göra utan att man får hjälp att tänka kring och se på saken.

Du vill inte tala med dina föräldrar. De skulle bli arga om du berättade säger du.

Föräldrar blir ibland arga när de blir oroliga. Men det blir ju inte så hjälpsamt.

Du undrar vart du kan vända dig utan att föräldrarna behöver veta. Du kan vända dig till din ungdomsmottagning. Du kan också chatta på tjejzonen. 

Men det skulle vara bra om du också kunde tala med dina föräldrar om hur du mår, så att de också kan få möjlighet att stödja dig. Om de inte vet hur du känner dig kan de ju inte det.
Och om de, som du tror, blir arga kanske du kan tala med dem om hur jobbigt det blir för dig.


Lycka till!