Gråter nästan varje dag

Hej! :)

Jag är en flicka på 12 års åldern och jag lider av både ångest, panikångest och Depression. Min pappa gick bort när jag var 7 år gammal men det är så att jag kommer från en väldigt religös familj och det är mycket svårare för mig (personligt) att ta upp om t.ex att jag mår dåligt. Det är så att jag gråter nästan varenda dag över att jag mår så dåligt och över att skolan går åt skogen. Men jag berättar aldrig det för min mamma, lärare har sagt att jag borde söka hjälp. Jag har själv varit och pratat med en Kurator men inget har hjälpt. Men det är så att jag har låtsat att jag mår bra men på riktigt så mår jag riktigt dåligt. Jag vet inte ifall det är en försvarsmekanism. Jag har själv gått igenom det en 12 årig borde och därför tar det just längre tid för mig att vänja mig vi människor och öppna upp. Jag har hört om läkemedel som kunde hjälps mig men jag vet inte riktigt vad?.  Jag frågar just er eftersom jag tror det är här jag borde komma för att jag sitter här och undrar va ditt liv är värt. 

Det skulle betyda allt ifall ni skulle vilja svara.

mvh A

BUP svarar:

Hej!

Det är en svår situation du har, jag förstår mycket väl att du är ledsen och gråter mycket. Det blir alltid extra svårt när ett barn inte känner att det går att prata med någon förälder. Du skriver inte närmare om vad det är som gör att du inte berättar delvis eller helt för din mamma vilka problem du har. Du nämner att du kommer från en väldigt religiös familj men jag vet inte om det ligger något där som är ett hinder. 

Hur som helst, du ska inte vara ensam med din ångest, panikreaktioner och nedstämdhet. Det är bra att du haft samtal med kuratorn även om det inte hjälpte för dig hela vägen. Egentligen tycker jag att du borde få mer hjälp på BUP. Men då måste din mamma vara med åtminstone under en del av kontakten och också ge sitt samtycke. 

Jag undrar om du skulle kunna fråga kuratorn om hon kan hjälpa dig med att tala med mamma. Eller om den lärare som själv tycker att du borde söka hjälp skulle kunna tala med henne. Ibland kan en utomstående vuxen bättre nå fram till en förälder än barnet själv. Kanske någon annan vuxen i din släkt kan ta en sådan roll, tänk efter om du hittar någon!

Men du skriver också att det är svårt för dig att öppna upp för andra människor. Med tanke på detta föreslår jag att du går in på bris.se där du har möjlighet att chatta med någon anonymt till och börja med. 

Jag vet att när det känns så tungt börjar man undra om vad livet överhuvud taget är värt att leva. Sådana dystra funderingar kommer särskilt ofta om man känner sig ensam och inte kan dela med sig av sina bekymmer, sin sorg, sin ångest. Därför vill jag stötta dig i att inte ge upp och fortsätta att söka hjälp. Även om kuratorn inte kunde hjälpa dig så som du hade önskat kan fortsatta samtal hos henne/honom ge åtminstone tillfällig lättnad och som jag ovan nämnde, kanske öppna vägen till mamma. 



Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta