Det går upp och ner

Hej! En väldigt lång historia.. I vintras slutade jag med mina ssri-mediciner pga av den sexuella biverkningen (Gick på folkhögskola i Dalarna btw musiklinje).

Jag hade väldigt liten dos, 25 mg bara och det har funkat i 2 år. Har tidigare haft 100-150 mg.

Det gick bra i ungefär 3 månader, sedan började jag få humörsvängningar, började gråta, få yrsel, stickningar och panikattacker. Åkte hem till min mamma för att "vila upp mig" med olyckligt nog slutade min syster med antidepp också och hon hade inte sovit på 12 nätter och hon fick en psykos. Hon traumatiserade mig något förfäligt. Började få ännu större panikattacker och sedan började jag få självmordstankar.

Fick utskrivet sertralin 100 mg och doktorn sa att man kan må såhär först. Jaja lång historia kort, min syster blev inlagd efter 4 försök (Hon fick ECT hon mår mkt bättre) och jag åkte tillbaka till skolan fast jag inte riktigt va stabil.

Det tog 8 dagar, jag grät för sista gången och trodde att det aldrig skulle ta slut MEN helt plötsligt försvann det! Jag kunde hantera vardan igen, skratta igen och älska igen! Blev överlycklig! Hade våran sista slutkonerst och det var jätteroligt!

Sen när skolan sluta gick jag hem till Göteborg igen och min flickvän gick hem till Falun(Långdistansförhållande tyvärr) iallafall jag kom hem mådde bra! Planerade att dra till Falun, hänga med mina polare dra till Liseberg ect. Men 6 dagar senare kom självmordstankarna och panikattackerna tillbaks, vaknade kl sex på morronen LIVRÄDD försökte ringa vuxenpsyk vid 9-tiden men dom sa "Att vi ringer upp dig kl 15.15 nånting.. Orkade inte vänta så länge så jag gick dit och sa till receptionen att det är akut och jag berätta hur jag kände och hon skickade mig till Varberg-psyk. Fick Mirtrazapin, Tog 6 dar och sen levde jag livet igen och planerade att dra till min flickvän men 3 dagar senare vaknade jag upp orolig och deppig igen och doktorn sa igen det tar ett tag innan det hjälper att man mår sämre först.

Så jag försökte det kognitiva.. Träffade mina polare, min flickvän hälsa på mig, ja.. Jag försökte komma ur det men det blev inte bättre TVÄRTOM om sämre!

En dag när jag och familjen gick ut till sjön för att bada började jag få DJUPA riktigt intensiva självmordstankar. Kom in på Varberg igen. Dom tog bort mina sertralin och satte in Voxra och lamotrigin.

Gick tre veckor och jag blev mer apatisk och va ett levande lik. Fick 10 ect-behandlingar. Det intensiva självmordstankar försvann THANK GOD! Men sen började jag få riktigt äckliga overklighetskänslor och det blev värre.. Blev inlagd IGEN..

Sen en dag blev allt så kolsvart så att efter maten snodde jag kniven och gick till min toalett, började gråta och jag försökte skära av mina handleder MEN dom hörde mig gråta och bröt in dörren och jag blev övervakad resten av dan och natten. Fick snacka av mig lite och det lättade lite, iallafall fick tillbaka mina sertralin och dom tog bort Mirtrazapinet och lamotriginet, har tagit sertralinet i 9 dagar.

Är tillbaka i skolan igen, ska ta upp mina gymnasiebetyg! Var roligt att träffa alla igen! Va glad eller.. Det går upp och ner men INGA självmordstankar eller overklighetskänslor. Men idag har det kommit tillbaks sakta men säkert, vill inte göra något, får sådan ångest att jag inte kan röra mig, självmordstankar och overklighetskänslor. Vet att nikotin kan förvära derealisation. Jag röker själv.

Ska påbörja ritalin igen och lamotrigin. Har add och misstänkt borderline.

Kommer det här försvinna, vad ska jag göra?

Är 22 hoppas det är ok fast det är bup. :)

Självmordstankar, Derealisation och depression FAST jag har antideppresiva!

BUP svarar:

Hej!

Tack för att du skriver till oss. Det är ok fast du är 22.

Men jag måste kanske göra dig besviken. Du undrar om dina problem kommer att försvinna och vad ska du göra. Det går inte att svara på utan det är frågor du måste ställa till den psykiatrikontakt du har. Kanske ingen kan ge några säkra utfästelser om vår framtid! Jag tänker att du haft många vårdgivare och många olika slags medicineringar. Kanske skulle vara bra att titta igenom hela din sjukdomshistoria och alla diagnoser för att försöka få ett helhetsgrepp på dina snabba humörsvängningar?

Har du någon att prata med? Du skriver till oss - kanske det är ett uttryck för att du skulle vilja prata om dig själv och dina humörsvängningar lite mer regelbundet och inte bara när det är allvarlig kris? Det tror jag du skulle pröva om du inte gjort det. För en del kan det bli ett viktigt stöd när det känns motigt och svårt. Du skulle kunna prata med din psykiatrikontakt om det.

Lycka till!


Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta