Har ingen aning om hur jag mår

Jo jag har inte någon aning om hur jag mår men jag vet i alla fall att något är allvarligt fel med mig men efter som att jag är dålig på att formulera mig själv så har jag skrivit en stensil

Önskan om att dö - Har alltid drömt om hur jag kunde dö så att jag slipper att kämpa mer med att hålla mig vid liv.

Tjej eller Kille - Passar inte in i "Killarnas" värld men jag passar även inte in i "Tjejernas" värld. 

Acceptans? - Kan inte acceptera min egen existens

Emo? - Tycker att världen är en hemskt plats och att jag inte tillhör den här världen.

Onåbar - Ingen kan prata med mig jag kan inte prata med någon för jag vågar inte visa vem jag är för att jag vet att det bara finns ett oändligt mörker inom mig.

Har ett utsende problem... - Född med två tydligt olika stora ögon och skäms över det ständigt.

Har ingen anledning att leva - Jag ser livet som en enda mardröm och ofta så känns det som att jag inte lever och att jag inte passar in med alla människor som finns runt om mig.

Trans Kvinna? - Drömmer om att jag hade br**t och bredare bäckenben istället för p**is och p**g och känner att det faktum att jag har dom här tankarna så är det något allvarligt fel på mig.

Deprimerad - Tänker alltid negativt och håller alltid mina känslor för mig själv så istället för att berätta för någon i min familj hur jag mår så byggs allt det onda upp i mig och jag bär alltid på tyngre och tyngre bördor på mina små axlar.

Död? - Har alltid fantiserat om vad som händer efter döden och fantiserar ofta om att jag kommer till en annan värld där ingen känner mig eller där jag vågar vara mig själv utan att må dåligt av det.

Psykopat? - Har en psykopatisk biologisk pappa som var hemsk mot min mamma och min familj. är rädd för att jag ska bli som honom och jag önskar allt för ofta att döda min egen bror och flera andra personer men håller mig borta från det med sunt förnuft.

Ett Monster? - Drömmer om att bli till en omänsklig varelse som ingen vågar gå nära så att ingen pratar med mig och att jag skulle leva utan familj för att ingen skulle isåfall att våga att vara nära mig.

Familj? - Har nästan helt tappat vad som menas med att va en medlem i en familj för att jag har flyttat tre gånger från familj till familj och under den perioden som jag bott hos familjen jag bor hos nu så håller jag mig ensam i mitt rum och läster böcker eller ser på film istället för att vara med och prata med dom.

Svårt att vara med människor? - Om jag är med fler än två i värsta fall en människa och dom/ den människan pratar i mer än 10 minuter får jag fruktansvärt huvudvärk.

Använde min medicin på fel sätt? - Jag tar medicin varje dag jag går till skolan för att hjälpa mig med mina studier men en effekt som jag snabbt upptäckte var att jag fick mycket enklare att gömma vem jag var men medicinen ledde på samma gång till depression

Det här är bara en liten del av vad jag har gömt för omvärlden men jag vet inget om vad det är fel på mig utom att jag har autism och ADHD men jag känner att det faktum att jag har dom där "sjukdomarna" har så mycket med mitt mående som mina föräldrar tror.

Emo

BUP svarar:

Hej!

Tack för ditt brev. Du har fått med mycket information om dig och hur du har det. Det gjorde att jag fick en bra bild, vilket underlättar när jag nu ska svara dig. Jag tror dessutom att du kan ha nytta av det du skrev hit på fler sätt. Se det som en sammanfattning som du kanske kan återvända till. Kanske kan du visa den för någon närstående för att ge den personen lite inblick i hur du har det. Antingen visar du hela listan eller så väljer du ut några saker som känns bra att börja med. Du skriver att du kan ha svårt att formulera dig och att du är osäker på hur du mår, men ditt brev hit visar på att du både kan förmedla vad du tänker och att du faktiskt vet en hel del om hur du mår. Bra att du skrev!

Du brottas med en känsla av att det är något som är fel. Du nämner autism och ADHD, men funderar även över varför livet är så fortsatt jobbigt. Jag förstår att du bott hos olika familjer och sådant brukar ju kunna vara jobbigt i sig. Du har en önskan om att få det att fungera bättre tillsammans med andra samtidigt som du behöver egna stunder. Social samvaro är fylld av intryck. Vid autism och ADHD tröttas man lättare av intryck och behöver hitta sätt att hushålla med sin energi. Att bara hålla sig undan kan, som du känt av, leda till nedstämdhet. Det gäller att hitta en balans och det kan man bli bättre på att hitta struktur för. Det går även att träna på att öka sin sociala förmåga, att hitta en rutin som känns bekväm och som funkar så att du kan vara lite mer utanför ditt eget rum. 

På sikt tror jag att det kan vara hjälpsamt om du hittar någon du litar på och som du kan prata med om din rädsla för att bli som din pappa, eller de tankar du har om din kropp och könsidentitet. När oroliga tankar drar igång kan det vara lugnande att påminna sig om att tankar bara är tankar. Tankar kan sätta igång jobbiga känslor men tankar är i sig inte farliga att ha. Du är inte din pappa och du kommer att kunna skapa dig ett eget liv och fylla det på ett sätt som gör att du trivs och mår bra. 

På nätet kan du hitta forum och umgänge med andra personer som har liknande funderingar som du kring livet. Umgänge behöver ju inte vara att ses ansikte mot ansikte, men det har du kanske redan koll på. På Ung och asperger kan du läsa mer. 

Vad gäller dina funderingar kring den medicin du tar så rekommenderar jag att du tar upp dem med din läkare. Det går att be om att få prata lite enskilt med läkaren om du hellre pratar utan andra, eller att du tar med en lapp där du skrivit ner dina frågor. 

Om du vill chatta med någon om hur du har det:
(jag tänkte att det kunde passa dig och vara ett bra nästa steg för att fortsätta få stöd i hur du kan må bättre)

På Killfrågor kan man chatta helt anonymt med någon som lyssnar, stöttar och peppar. Deras chatt är öppen tisdag, onsdag, torsdag och söndag mellan 20 och 22.

Även Bris har en chatt dit man som ung kan vända sig. Den är öppen måndag till söndag kl 14-21 (onsdagar kl 17 - 21).

Jag vet inte om du har någon samtalskontakt. Men om du skulle börja må sämre är det viktigt att du snabbt tar hjälp. Det går att prata med kuratorn på skolan eller be någon närstående att ringa till BUP. Du kan naturligtvis även själv ringa om du vill. 

För att sammanfatta: 

- Jag tror att du har helt rätt i att det är viktigt för dig att hitta balans i hur du kan vara tillsammans med andra. Anpassa så att du orkar med social samvaro. Att hitta sätt att dela med dig av dina tankar till andra. 

- Fortsätt ta stöd i hur du har det. Prata med närstående eller chatta anonymt. 

- Prata med din läkare om din medicin. 

Ta nästa steg!


Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta