Var kan jag berätta?

Hej,

Jag har tidigare varit inlagd på BUP för allvarligt självmordsförsök. Jag har aldrig varit nedstämd eller liknande utan det har varit mer utav en tvångsmässig besatthet kring att ta livet av mig. Efter att jag blev utskriven försvann tankarna, men har nu kommit tillbaka och blivit till planer igen. Jag hade en kortvarig kontakt efteråt men sen kom semestertiden och det blev inget mer med det.

Nu vill jag berätta för någon hur det ligger till innan jag gör något dumt, då jag inte vill dö, men jag vet inte hur jag ska ta kontakt. Samtidigt vill jag absolut inte blir inlagd igen och det drar mig ifrån att berätta och jag har även gjort skamliga och självdestruktiva saker som jag vill berätta om, fast jag vet att det kommer att journalföras och det hindrar mig också från att berätta. Helt enkelt är det så att jag vill berätta allt utan att det blir några konsekvenser av det, vilket naturligtvis inte kommer ske om jag säger att jag planerar att ta mitt liv. Jag har inga diagnoser förutom misstänkt Asperger (vägrade utredning då det är en diagnos jag är rädd att jag kommer få).

Hur ska jag göra? 

Obeslutsam

BUP svarar:

Hej!

Det är klokt av dig att fråga var någonstans du skulle kunna få hjälp nu när dina självmordstankar har kommit tillbaka. Jag tycker att det viktigaste är att du vill få hjälp, att du vill berätta vad som hänt i ditt liv, hur svårt det än känns.

Det mest naturliga är att du återupptar kontakten med den BUP mottagning som du tidigare varit på. Tanken på att du skulle bli inlagd ska inte hålla dig tillbaka. Inläggning mot din vilja, dvs med tillämpning av tvång sker ytterst sällan och om du visar din vilja och motivation till att komma ifrån dina självmordstankar är det bästa och det vanligaste att man bygger kontakten på samtal i öppenvården. Huruvida dina föräldrar kommer att bli inkopplade kan jag inte säga något konkret om. Men även om deras medverkan är nödvändig för att skydda dig betyder det absolut inte att de får veta allt som du berättar för din behandlare. Du är i den ålder när du själv kan ringa, komma inledningsvis själv på samtal och dessutom vara med när ni bestämmer vad dina föräldrar får läsa och inte får läsa i din journal. Jag tycker att det allra bästa för dig är att komma tillbaka till BUP som redan har kännedom om dina tidigare problem och vad det var som hjälpte dig i det tidigare skedet. 

Men om du fortfarande är tveksam så finns det även ungdomsmottagningen i din hemkommun som du kan uppsöka. Därutöver bifogar jag nedan några andra förslag där du kan få stöd och hjälp per telefon eller chatt- och mejlledes.

Låt mig upprepa: det allra-allra viktigaste är att du följer din vilja att ta hjälp och det ska du göra omgående. Du har tidigare kunnat komma ut ur dina oroande tankar och det kommer du att kunna göra det nu också.

Oavsett om du följer mitt första förslag och går till BUP eller om du väljer ungdomsmottagningen börja med att säga vilka farhågor du har för "konsekvenserna" så att ni på plats kan reda ut denna fråga och du känner att du i trygghet kan säga som det är för dig. Förhala inte, ta hjälp nu!

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta