Ingen verkar förstå

Hej jag blev skickad till er för 2 år sedan, då fick jag reda på att jag hade djup depression. Sen dess har det blivit värre det är liksom svårt att sätta ord på för ingen verkar förstå,jag försöker verkligen förklara. Okej jag kan förklara hur jag menar med att ingen förstår hur jag menar: För ca 8-9 månader sen började jag få overklighetstankar och även en overklighetsvärld inte en sån med regnbågar och enhörningar utan mitt liv kändes bara inte verkligt. Först var det milt, när overklighetstankarna kom kände jag inte mina ben men det släppte efter ett tag. Men nu har det blivit värre MYCKET värre! Min overklighetsvärld och overklighetstankar/känslor är där hela tiden. Och då i allt det här tänker jag att det spelar ingen roll vad jag gör för det händer ju inte i verkligheten så jag började skada mig själv på olika sätt, började hitta på massa dumheter att mina självmordstankar blev starkare. Jag läste på lite om overklighetstankar och det men mina kommer inte när jag får panikattacker eller liknande utan dom finns där hela tiden. Jag mår verkligen piss!! Jag har pratat med min psykolog men han verkar inte förstå och jag har pratat med mina föräldrar dom förstår inte riktigt heller. :( Jag har liksom försökt prata med alla som går. Det enda jag vill är att må bra.. Men just nu orkar jag inte mer. Psykologen på BUP, mina föräldrar, kuratorn, skolan och Soc, dom förstår inte att min bristningsgräns är nådd.. att mina föräldrar vill lägga in mig för att dom är oroliga för mig. Jag har vart inlagd för jag stod på tågspåret, men var bara inlagd 4 dagar. Sorry för lite oklar text, men det är svårt att skriva när man är ledsen. :(

Julia. K

BUP svarar:

Hej!

Tack för ditt brev. Jag tror du skriver till oss för att du inte känner dig förstådd och du verkar inte riktigt förstå varför andra inte förstår dig. Jag förstår inte heller det för jag tycker du signalerar väldigt klart att du nu mår förfärligt dåligt och behöver omedelbart hjälp. Jag hoppas att din BUP-psykolog liksom alla de andra kontakter du har skulle förstå det du uttrycker i ditt brev till oss. Du skriver att din bristningsgräns är nådd! Du mår sämre nu än för 2 år sedan när du hade en djup depression. Du mår piss! Nu orkar du inte mer. Dina självmordstankar har blivit starkare samtidigt som dina upplevelser av overklighet också blivit starkare

 Men det låter ändå som dina föräldrar förstår mycket och kanske det viktigaste. De är antagligen oroliga för ditt liv och vill lägga in dig. Om man mår så dåligt som du beskriver kanske det är det bästa för dig? Jag tycker du ska prata både med dina föräldrar och din psykolog om dina självmordstankar du har nu. Och jag tycker du ska prata om dem vare sig du tänker att de är riktiga eller om de finns i din overklighetsvärld. Blir dina tankar om självmord akuta kan du alltid ringa eller chatta anonymt på Mind-självmordslinjen. Det är bra att kunna tala med någon när man mår så dåligt så man inte längre orkar leva.

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta