Mamma och jag pratar aldrig med varandra

Hej!

Jag är en tjej som mår väldigt ofta dåligt. Jag har aldrig sökt hjälp till t.ex. Bup eller ungdomsmottagningen för jag är rädd för vad mamma ska säga. Mamma och jag pratar ALDRIG om t.ex. hur jag mår och sånt för hon är antingen sur på mig hela tiden eller så pratar hon med sin bästa kompis. Det stör mig jätte mycket. Jag har aldrig haft någon som frågat "hur mår du" Jo jag har då en kontaktfamilj men ja vi pratar inte heller så mycket. Där i mot så går jag till Kuratorn på min skola. Hon har alltid varit jätte gullig och snäll mot mig, men nu så säger mina vänner att hon tar kontakt med ens föräldrar om man t.ex. börjar skära sig eller så. Jag har skärt mig en gång förut och det var i vintras när jag mådde så dåligt så det går inte att förklara. Men gör det inte längre för mamma höll på att märka det sist. (Hon skulle bli rasande)  Så jag har inte riktigt "vågat" hur dåligt jag än mått. Men har skadat mig på andra sett som t.ex. Tabletter och sånt. Men jag vågar inte prata med kuratorn om ALLT längre. Jag vill även söka hjälp på andra vis för allt börjar bli sämre och det hjälper inte jätte mycket att gå till kuratorn. Men jag är bara 12 så jag antar att jag är för liten för att skaffa hjälp utan föräldrar men kan verkligen inte prata med min mamma. Vad ska man göra?  Jo nu på sistone så har mitt humör kunnat ändra sig skit snabbt. Mina kompisar kan bli skit sura på mig för att jag inte tål allt, jag kan även börja gråta för minsta lilla asså det mår jag även så dåligt över. Vad kan det vara för något? 

Miranda

BUP svarar:

Hej Miranda!

Det är verkligen en bekymmersam situation du har hemma med mamma. Det är lätt att förstå att du mår dåligt av att hon inte pratar med dig och att hon aldrig frågar dig hur du mår, hur du har det, så som en mamma borde göra. Jag förstår mycket väl att du känner dig ensam med din ledsenhet över detta.
Det kan finnas någon lättnad om åtminstone den ena förälder lever upp till sin föräldraroll, men du skriver inte om det finns en pappa för dig eller inte. 

Däremot skriver du om en kontaktfamilj. Hur fick du denna familj? Var det socialtjänsten som har ordnat detta? I så fall är mitt förslag att du med hjälp av din kurator tar kontakt med socialtjänsten igen och du berättar där vad som fattas för dig i den kontakten.
En kontaktfamilj ska fungera så att den liksom ersätter något för barnet som barnet av någon anledning inte kan få hemma. I ditt fall, till exempel, att du kan berätta för dem om dina känslor, om din ledsenhet och att de stödjer och stöttar dig. 

Hur det än ligger till är det inte alls bra att du funderar på att skada dig själv på något sätt. Du har slutat att skära dig för att du var rädd för att mamma skulle märka det. Men lösningen är inte att du tar tabletter eller hittar på något annat självskadebeteende som mamma inte skulle se. 

Du skriver att din kurator är bra och stöttar dig, men du vågar inte längre gå till henne och säga som det är för du är rädd för att hon berättar för din mamma. Men därmed står du ännu mera ensam med din sorg över att din mamma inte tar hand om dig så som ett barn behöver det. Du har däremot rätt i att det i din ålder är svårt att skaffa sig hjälp helt på egen hand. 

Jag lägger till några korta texter med råd vart du kan vända dig. Alla delar i texten passar inte i ditt fall, men du kan hitta några förslag på nätkontakter. Dessutom tycker jag att det är bra om du går tillbaka till din kurator och tar upp med henne att du inte vill att mamma ska få veta allt.
Ni kan då tillsammans diskutera vilka vägar som finns för dig för att du ska få det stöd som du verkligen behöver.

Jag vet att det är svårt och det är kämpigt men du förtjänar att få stöd av vuxenvärlden. Våga ta stegen även om det är en uppförsbacke du måste ta dig uppför!


Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta