Min kille plågar mig

Orka inte mer

Min Kille plåga mig dag in och dag ut med att vi ska ha sex, sex, sex. Jag bo hos honom tillfälligt då jag har inget eget. Det gör så ont, han är aldrig försiktig.

Har inga föräldrar, de dog i en bil olycka tre år sen. Sen dess har jag blivit så deppig och gått neråt men vet inte vart jag ska vända mig. Har bott hos min bror men känner mig endast i vägen då han har sin tjej och de bry sig inte om mig och ger kommentarer som är menade att tipsa om att jag inte passade in där. 

Så sa han, min kille att jag kunde bo där tills vidare. Jag önska jag inte gjort det nu. Om jag inte orka slå han mig. Han klämmer mig under sin kropp och vill bara ha mer, mer, mer. Han är 20 och har inget jobb.

Har ätstörning också. Kan inte äta. Är tjock.

HJÄLP

SNÄLLA. jag mår så jävla dåligt

Mia

BUP svarar:

Hej!

Vilken svår situation du befinner dig i just nu. Det är starkt av dig att skriva och berätta om hur du har det. Det är första steget mot en bättring.

Det din pojkvän gör mot dig är inte på något sätt okej. Du ska inte behöva vara beroende av en person som utsätter dig för sex mot in vilja, som hotar och styr dig. Det han gör mot dig är fel. Du behöver komma ur den situationen och det finns hjälp att få. 

Ätstörningar kan man hamna i av olika anledningar. Det är ett tecken på att man inte mår bra. Det finns bra samtalsterapi att få för sådana problem, men jag tror att det är viktigt att inte bara fokusera på ätstörningen, utan även prata om de övergrepp du utsätts för och sorgen efter dina föräldrars död.
Den hastiga bortgång som en bilolycka medför har ju kastat om ditt liv helt och skapat en stor osäkerhet kring var du ska bo. 

Du ska ta kontakt med skolkuratorn på din skola eller vända dig direkt till BUP.
Som 17-åring är det inga konstigheter kring att inleda en egen kontakt där du får möjlighet att berätta om hur du mår och har det.

Sexuella övergrepp kan kännas svåra att prata om, men du ska veta att vi på BUP är vana att prata om sådana saker. Det går alltid bra att ta berättandet i sin takt. Du ska inte känna dig tvingad att berätta allt på en gång, men jag tror att det är jätteviktigt att du ändå berättar så snart som möjligt. Så att du får möjlighet till ett tryggare boende och att må bättre. Övergreppen behöver sluta. Jag lägger till  information om hur du kommer i kontakt med BUP, vilken mottagning du tillhör kan du se på vår hemsida.

Om det känns för svårt att ringa på egen hand kan du prata med skolkuratorn som kan hjälpa dig till vidare hjälp. Om det känns alltför svårt att prata om vad din kille utsätter dig för på telefon - berätta om ätstörningen och deppigheten du känt de senaste åren, så att du får en tid bokad. När du väl sitter ner med en behandlare så berättar du mer.

Du kan ta med och visa detta brev om det känns svårt att veta hur du ska säga. Skolkuratorn eller en behandlare på BUP kan också hjälpa till i kontakt med socialtjänsten, som är de som kan hjälpa till rent praktiskt vad gäller boende. Men känn ingen panik. Ta en sak i taget så kommer detta att ordna sig. 

Jag undrar också om det finns några personer omkring dig som du kan berätta för? Det kan vara kompisar eller någon lärare du känner förtroende för, kanske din bror?

Du väljer själv vad eller hur mycket du vill berätta och för vem, men jag tror att det är bra att du inte håller upp någon fasad av att allt är bra utan att du försöker ta stöd från andra nu när mycket är så tufft.

Du kan verkligen få hjälp!

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta