Stressen håller på att äta upp mig

Hej..

Jag har ett jobbigt problem som jag inte alls vet hur jag ska lösa, nämligen skolan. För ungefär ett halvår sedan i slutet av sexan , blev jag deprimerad och mådde väldigt dåligt. Hade ingen livslust, försökte svälta mig & såg verkligen ingen mening med livet alls. I höstas tog jag kontakt med bup, i samma veva som jag började skolan igen efter sommarlovet. Jag var fortfarande väldigt sjuk och hade såå mycket ångest över skolan och hur jag skulle klara allting. Vissa dagar kunde jag inte ens gå upp ur sängen för jag mådde så dåligt, då ångesten tryckte mot bröstet och jag bara grät.. Det slutade med att jag slutade gå i skolan. Jag brydde mig inte om skolan för jag ville bara fokusera på att må bättre så jag sedan skulle kunna prestera bättre i skolan. Och när jag fick mina betyg i julas ville jag bara dö.. Jag hade fått mitt första F och mina första -. Jag rev sönder pappret, började gråta och kände mig så dålig. 

Och för några veckor sen, försökte jag ta livet av mig en massa sömntabletter. Jag misslyckades, såklart. Och nu ska jag börja gå i skolan igen. Jag går bara ungefär en lektion varje dag men jag har ändå så himla mycket ångest och jag är såå stressad. Jag har alltid varit den där "perfekta" tjejen, med bra betyg och någon som alla lärare tyckte om. Jag har alltid presterat bra i skolan, alltid varit nöjd med det jag gjort. Men nu, när betygen verkligen betyder någonting så har jag varken orken eller viljan. Jag är fortfarande deprimerad och jag mår så himla dåligt! Jag önskade att jag bara dog av dem där tabletterna, för då behövde jag inte känna såhär & mina föräldrar behöver inte ha en sån dålig dotter som mig.. Jag vill bara vara bra nog, smart nog, fin nog.. Men nu är jag så pass långt efter i skolan att stressen håller på att äta upp mig. Även om det bara är en lektion i skolan så klarar jag verkligen inte av det. Får panikångest och låser in mig på toa för att inte behöva gå till lektionen. Och jag vill inte heller berätta för mina föräldrar. De vet att jag försökt ta mitt liv, då jag hamnade på sjukhus & dem vet att jag är deprimerad men jag kan inte.. Dem tror bara inte att jag försöker. Men det gör jag! Dem tycker att jag bara är löjlig som inte ens klarar av en enda timme i skolan. Dem förstår ingenting, så vad skulle bup säga? Alla tycker jag är värdelös, jag också. Jag vet bara inte vad jag ska göra längre! Snälla hjälp mig

J

BUP svarar:

Hej!

Jag vill bara säga på en gång att du är varken dålig eller värdelös - oavsett vad du själv och andra kan tycka. Men du har råkat ut för ett stresstillstånd som många både unga och vuxna kan känna igen och då brukar det hända som du beskriver. Och det kan ta lång tid att bli sitt gamla väl presterande jag igen och under tiden behöver du mycket stöd och hjälp.

Eftersom du nu är extremt stresskänslig behöver du verkligen hjälp med hur du ska klara skolan. Självklart behöver dina föräldrar lära sig mer om ditt tillstånd, så att de kan förstå hur du från att ha varit den ”perfekta” tjejen nu inte klarar av att prestera så mycket. Någon behöver tala om både för dig och dina föräldrar vad som händer i den här typen av stresstillstånd.

Du skriver att du tog kontakt med BUP i höstas. Vad hände med den kontakten? Det låter inte som ni fortfarande har kontakt. Jag antar att du har någon kontakt i skolan om hur ni ska hantera skolgången, men det låter som du behöver mer hjälp. Annars hade du nog inte behövt skriva till oss om din situation.

Det här är inte bara ett skolproblem, utan du behöver hjälp att hantera din ångest och ditt stresstillstånd. Kan du få hjälp av dina föräldrar till en BUP- kontakt även om de inte riktigt förstår vad för slags problem du har?

Eller kan du få hjälp av någon i din skola?

Du skriver i början av ditt brev att du har ett problem som du inte alls vet hur du ska lösa. Det är precis det din skola och förhoppningsvis en BUP- kontakt ska hjälpa dig med. Du kan inte klara allt detta så ensam, du behöver mycket mer stöd och hjälp. Bra att du skrev. Kanske kan du visa upp detta brev i skolan eller för dina föräldrar om du inte får hjälp på annat sätt?

Stå på dig och ge inte upp. Den här typen av stresstillstånd tar tid att bli av med. Skolan klarar du av när du orkar och igen tål lite mer stress.

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta