Jag tror på konstiga saker

Hej bup. 

Jag hade lite tråkigt och läste om olika problem här på bup.se när jag råkade komma in på och börja läsa om psykoser och även dess symptom. Nästan alla symptomen stämde in på vad folk har sagt till mig. 

Exempelvis har min pojkvän flera gånger sagt till mig att jag tror på saker som är jättekonstiga och inte alls sant. Mina föräldrar brukar även klaga på att jag inte borstar tänderna, att jag knappt duschar eller tvättar händerna och att jag alltid har smutsiga kläder på mig. 

Jag träffar en sköterska från bup som väger mig varannan vecka (det är den behandligen jag får hos Ätstörningsenheten) och hon vet om att jag regelbundet pratar med en tjej som heter Seraphine inuti mitt huvud men då jag berättade för sköterskan att det inte är ett problem för mig bryr hon sig inte så mycket om det. 

Då jag inte tror att mina "föräldrar" bryr sig eller tror på vad jag säger brukar jag bara berätta saker för min pojkvän. Han är den ända som är snäll mot mig och som jag litar på. Några saker han tyckt varit lite udda var exempelvis när jag berättade att jag egentligen är en helt annan person som är död men att jag (och min tvillingsyster Seraphine) på något sätt återfötts men hamnat i den här kroppen som jag för tillfället befinner mig i. Min pojkvän tycker också att det var lite konstigt när jag berättade att Seraphine är lite taskig och brukar få mig att må dåligt och liksom "plantera" dåliga tankar hos mig så att jag ska tro dåliga saker om mig själv. När jag däremot berättade för min pojkvän att mina "föräldrar" inte är mina riktiga föräldrar var hans ända svar "har du schizofreni?" vilket kändes lite taskigt. 

Allt detta började för lite över ett år sedan men Seraphines röst har jag hört längre, kanske sedan 2-3 år tillbaka men i vissa perioder oftare än andra. Vad som också har förändrats det senaste året är att jag varit mer tillbakadragen, brytt mig betydligt mindre om ex skolan (alla mina betyg har sänkts, jag brukade ha A i matte men nu har jag E), jag har varit mer nere och haft mer ångest. Jag skadar även mig själv på många olika sätt och jag har ofta självmordstankar.

Jag vet inte om det är en psykos eller ens början av en psykos för jag har väldigt svårt att avgöra vilka känslor och tankar som är på riktigt och vilka som Seraphine "planterat" för att jäklas.

Jag skulle gärna berätta allt detta för sköterskan (jag får inte ens träffa en riktig psykolog lol) men jag litar inte på henne alls. Hon skulle inte tro på mig eller bli arg på mig. Min pappa skulle dessutom höra då han alltid är med och han skulle bara bli arg och verkligen inte tro på mig.

Snälla hjälp mig. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag skulle vara väldigt tacksam om jag fick ett svar.

Alexander

BUP svarar:

Hej Alexander!

Du skriver om en del upplevelser och fantasier som - efter att du läst på - får dig att tänka på en psykisk sjukdom, psykos. Den frågan kan jag inte avgöra. För att kunna ställa en psykiatrisk diagnos måste man träffa en psykiater och psykolog och titta närmare på olika omständigheter i ditt liv. Det räcker inte att bara bocka av en samling av symtom. 

Till exempel är en del av de fantasier du beskriver vanligare än vad du kanske tror. Men du själv och den som nu står dig närmast, din pojkvän, ni båda tycker att det är något underligt med det och det i sig är tillräcklig anledning till att reda ut frågan. Speciellt om det är så som du skriver att du ibland blir osäker på vad som är verkligt och vad är det som din fantasisyster "planterar" in i ditt huvud. 

Jag tycker som du, du måste tala om allt detta med en psykolog eller/och psykiater på BUP för det här är något helt annat än att kontrollera din ätstörning och vikt.  Men, så har du en knepig situation. Du träffar en sköterska på en ätstörningsenhet och då sitter även din pappa med. Det blir dubbelt svårt för dig. Dels för att du inte har riktigt förtroende för den du träffar och dels för att du inte vill att pappa ska höra om dina fantasier. Hur ska du lösa det här? Jag har följande förslag men det kräver en viss beslutsamhet av dig.

Du kan göra så att du på något sätt meddelar den sköterska du träffar att du vill ta upp något utan att din pappa sitter bredvid. Kan du ringa henne? Om du inte har ett direktnummer till henne kan du kanske ringa till receptionen och be att få tala med henne. Eller kan du lämna ett brev till henne i receptionen och be henne att ordna att nästa gång när ni kommer ger hon dig en egen stund? Men du behöver inte beskriva för henne dina symtom i detaljer i fall du inte har förtroende för henne. Du skriver att hon vet om din fantasisyster. Du kan bara säga till henne att denna röst säger nu dumma saker till dig och nu är det verkligen störande för dig. Även om det tidigare inte har varit ett problem har det blivit det nu. Du kan kanske säga så mycket som du också skriver, att din fantasisyster "planterar dåliga tankar hos dig" och du vill träffa en läkare eller psykolog. Du ska också säga direkt att du är rädd för att din pappa blir arg på dig och du behöver hjälp med att kunna tala med dina föräldrar i ett senare skede. 

Jag vet att det inte är helt lätt. Men jag anser att du definitivt ska få hjälp både med en professionell bedömning av dina symtom och med en eventuell behandling. Försök att samla mod, det ska inte bara fortsätta så här. Det finns hjälp att få som gör att du förstår hur dessa konstiga fantasier uppstår och hur du kan bli kvitt dem.





Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta