Hur kan jag bevisa för dem att jag inte längre vill ta mitt liv?

Hur kan jag bevisa för dem att jag inte längre vill ta mitt liv?

Hej!

Jag är en tjej som är "drabbad" av social fobi, stress, depression och grova sömnproblem. Jag går på möten flera gånger i veckan för att få den hjälp jag behöver. 

Förra veckan fick jag nog av att känna all smärta jag hade inom mig. Jag trodde inte att det var någon som brydde sig om mig och valde därför att ta massa piller, inte i hopp om att dö, men för att mina nära skulle förstå hur illa jag mår. 
(Tog en överdos och hamnade på akuten)

Jag känner mig självklart jättehemsk nu. Jag har insett nu att väldigt många bryr sig mer om mig än vad jag tror, och jag sårade (inte riktigt sårade, men skapade en stark oro) dem väldigt mycket. 

De vet inte hur de ska kunna hjälpa mig och de är konstant oroliga över att det kommer hända igen. Jag kan lova att det inte kommer att göra det för det var det läskigaste jag någonsin varit med om. Men vem tror på ett par ord efter att något sådant har hänt.

Snälla,
Har ni några tips på hur jag ska kunna bevisa att de inte behöver vara så oroliga för mig. Det gör ont i mig, ger mig så mycket ångest, att de ska gå runt hela tiden och oroa sig över vart jag är, vad jag gör och hur jag mår.

Jag vill inte ha hjälp av dem, att jag mår dåligt är mitt problem och det får jag ta hand om (med hjälp av mina psykologer osv.) de ska inte behöva ta ansvar över hur jag mår, det ska ingen förutom jag egentligen. Det enda jag vill är att kunna bevisa för dem att jag inte vill ta mitt liv.

Hur?

pannkaksfluff

BUP svarar:

Hej Pannkaksfluff.

Tack för ditt välskrivna brev där du uttrycker en stor omsorg för dem som finns runt omkring dig. Vad skönt att du har bestämt dig för att välja livet och jag hoppas verkligen att du får den hjälp du behöver av de psykologer som finns tillgängliga för dig.

Jag tror du kan förstå att ditt självmordsförsök, som ägde rum bara för en vecka sedan, säkerligen var mycket omskakande för de som älskar och bryr sig om dig. När en anhörig, vän eller annan närstående försöker ta livet av sig så är det vanligt att de anhöriga känner skuldkänslor och undrar hur det kom sig att de inte förstod att den olycklige mådde så dåligt. De undrar om de missat några signaler, några tecken på att allt inte stod rätt till. Det är också vanligt att de anhöriga känner sig arga, rädda och ledsna och svikna. 

Att du nu har valt livet och känner dig säker på att du inte skall försöka ta ditt liv igen betyder inte att dina anhöriga är på samma våglängd, så att säga. Jag tror inte det finns några enkla sätt att bevisa för dem att du inte kommer att göra dig illa igen. Förtroende tar tid att bygga upp. Om du vill att dina nära skall lita på dig igen så tror jag det är bra om du inte stänger dem ute. Jag menar, du tog ju en massa piller för att du ville att dina nära skulle förstå hur dåligt du faktiskt mår, eller mådde. Du ville veta om de verkligen bryr sig och det gör de ju, eller hur?

Jag tror det vore bra om du och dina anhöriga kan tala med någon tillsammans om det som hände. Tror du att din psykolog skulle kunna vara behjälplig med detta? Kanske skull de bli mindre oroliga om de förstår att du är väl omhändertagen och att du får den hjälp du behöver? Jag hoppas det.

Var rädd om dig och fortsätt att kämpa!