Jag vill inte bli mer sårad

Jag orkar snart inte mer. Jag har varit med om för mycket i mitt liv.

När jag föddes har jag hål i mina lungor, jag har astma, riktigt dålig syn, får ofta migrän. Allt det här fortsätter. Jag kan rabbla upp hur många saker som helst. Förutom det här har jag varit en Väldigt blyg tjej sen 1:an. Jag har alltid setts som den tysta och blyga tjejen. I 4:an började många prata om mig bakom min rygg. Jag hade inte så många vänner heller. Många tyckte jag var väldigt konstig för att jag inte sminkade mig, som jag inte alls tycker är konstigt eftersom jag tycker det är en alldeles för tidig åder för smink.

I 6:an började jag i en ny skola, en skola där min pappa jobbar. Han är väldigt omtyckt och jobbat där över 25 år. Jag tänkte att jag kunde få en omstart i mitt liv. Men det kunde jag tydligen inte få. Mina föräldrar började bråka (även lite innan), många av mina gamla kompisar började i samma klass och mycket blev jobbigt. Mina gamla klasskompisar skrattar åt vad jag än gör och om jag säger något helt normalt säger dom "åhh vad gullig du är, *mitt namn*" och garvar jätte mycket framför mig. Men om någon annan skulle säga samma sak skulle dom inte skratta eller garva. Dom har till och med börjat mobba mig, och om jag gör något mot dom blir dom jätte sura.

Mina föräldrar bråkar mycket om att dom tycker att den andra inte gör något i huset och många andra privata saker som jag inte kan ta upp här. Efter dom har bråkat kommer en av dom och berättar för mig hur dålig och dum den andra föräldern är. Sedan kommer nästa förälder och gör samma sak. Detta har pågått i flera år och jag säger till dom men dom slutar aldrig. Det kanske inte låter så farligt men de lägger alla sina problem på mig.

Förutom det har det varit jätte mycket i skolan. Nu i 6:an och 7:an har det varit väldigt vanligt att ha 2 prov, 1 uppsats, 1 läxförhör och 3-4 vanliga läxor (t.ex matteläxa, engelska läxa osv.) under en och samma vecka. Alla lärare blev sura om man inte gjorde deras läxor för att man hade så mycket annat att göra. Jag har varit väldigt stressad men ingen tror på att jag är stressad. Alla tror att jag är väldigt duktig i skolan och att jag aldrig skulle kunna bli stressad. Men jag är väldigt stressad..

Många tror också att jag bara är glad och att jag aldrig kan bli ledsen av något dom säger till mig. De tror att jag klarar vad som helst. Jag låtsats vara glad men egentligen vill jag bara låsa in mig på toaletten och gråta.

Jag har många gånger tänkt på att gå till kuratom i skolan, men jag vågar inte eftersom min pappa jobbar där och att någon ska få reda på något och att jag ska förstöra något för honom bara för att det är problem med mig.

Det är många andra saker som har hänt mig men de är svåra att få med när man skriver och de kanske är lite för privata. Förlåt för flummigt slut.

Hoppas någon kan hjälpa mig. Just nu har jag låst in mig på mitt rum och gråter. Jag orkar inte träffa någon annan människa just nu. Jag vill inte bli mer sårad!

Mvh

L

BUP svarar:

Hej L!

Jag blev djup berörd av ditt mejl. Det är en djup ledsenhet som dina rader utstrålar och det är inte svårt att förstå alla de bakomliggande orsakerna. 

Du skriver att du alltid varit den blyga och tysta tjejen med få kompisrelationer. Och även de du tidigare hade, börjat uppträda taskigt mot dig, till och med mobba dig. Det är i sig ett problem som är svårt att bära helt ensam. Du är inne på rätt spår när du funderar på att gå till skolkuratorn. 

Jag tänker så här: mobbning och kompisproblem är bäst att diskutera med skolkurator. Även stressen i skolan, som du också tar upp skulle självklart diskuteras med kuratorn och du skulle kunna få hjälp med stresshantering (som många andra elever brottas med).

Men här kommer in en komplikation utav att din pappa jobbar på samma skola. Det är en omständighet som jag tar på allvar. Inte minst för att ditt nuvarande ledsenhet, är jag rätt så säker på, hänger tätt ihop med familjeproblemen dvs med den konfliktfyllda relationen mellan dina föräldrar och att de dessutom verkar dra dig in i sina inbördesproblem. På ett sätt kan det kännas bra när föräldrarna talar öppet med sina barn om vad som händer i familjelivet, även om konflikter. Men det blir inte alls rätt om föräldrarna, var för sig, lägger en del av bördan på sitt barn eller ännu värre, om de försöker få allians med barnet på varandras bekostnad. Jag förstår att du helst vill undvika att sådana saker kommer fram i samtal med kuratorn som är kollega till din pappa. 

Vad kan du göra? Det jag först och främst vill säga, ge inte upp och sök hjälp. Det allra största behovet av att få tala med någon utomstående finns just då när man känner sig så ensam med sina problem som du gör. Att få berätta för någon som förstår och stöttar och kan ge råd kan ge en enorm lättnad, man ser och sorterar också bättre bland problemen. Det är det första steget mot att må bättre. 

En teoretisk möjlighet är att du ändå går till kuratorn och tar upp med henne/honom som hänger i första hand ihop med skolan, alltså kompisrelationer, mobbning och skolstress av många läxor. Men jag är tveksam till att du ska börja med att tiga om det som ändå hela tiden är närvarande i din vardag dvs familjeproblemen. Risken är att bilden blir skev och du måste hela tiden akta din tunga att du inte råkar säga något du inte vill.

Därför tycker jag att du ska gå till ungdomsmottagningen i din hemkommun. Dit går ungdomar med väldigt olika problem, du kan kolla det på nätet. Du behöver inte vara rädd för att du blir mer sårad av det, tänk istället på som du själv skriver att du hoppas på att någon kan hjälpa dig. Ungdomsmottagningen är ett ställe där du kan få den hjälp du efterfrågar.

Men om det känns motigt och svårt kan du börja med att chatta med någon till exempel på tjejzonen.se där du kan berätta om vad du upplever och även få vidare vägledning om det så behövs. 

Tveka inte, du behöver inte känna sig så ensam med dina problem. Det finns hjälp att tillgå.

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta