Vågar jag berätta på BUP?

Hej, vill först bara berätta det att ja jag har faktiskt en tid hos bup nu om en vecka. Vilket jag såklart har blandade känslor inför. 

Började väl med att jag pratade med skolkuratorn ett tag, började bygga upp ett förtroende för henne och tillslut kom det faktiskt fram en hel del saker. T.ex att jag har väldigt dålig självkänsla, jag är väldigt deprimerad, att det går dåligt i skolan, att jag har ångest och ett självskadebeteende. Vilket gjorde att hon kontaktade hem och sedan skickade remiss till bup. Hon tyckte att det var såpass allvarligt att det var tvungen att komma fram nu.

Och det var väl lite sådär precis innan jullovet. Saken är den att jag inte riktigt vet hur jag ska hantera det här, jag sover ingenting, äter alldeles för lite (eller snarare när jag väl äter överäter jag) jag har väldigt mycket ångest, min omgivning mår inget bra, jag skadar mig själv mer än jag någonsin gjort innan. Och dessutom går det väldigt dåligt i skolan. Det går alltså helt enkelt ner för mig bara. Och dessa självmordstankar bara tar över & känner att jag är i något slags djupt mörker. Känner mig instängd. 

Saken är den att när jag kommer till bup nu, måste jag berätta allting det här, jag måste verkligen i princip vara ärlig och säga att såhär är det för att jag ska få hjälp. Men jag är rädd. Dels för att mina föräldrar ska vara med, Vilket blir väldigt kaos då jag absolut inte kan ha värre relation till mina föräldrar. Det är dessutom väldigt mycket bråk hemma, försöker hålla mig undan men dras bara in i det. Vilket jag mår väldigt dåligt över. Och jag vill verkligen ha hjälp, jag vill komma ur det här. Vill fixa skolan, jag vill verkligen kunna känna glädjen igen, jag vill må BRA.

Jag vill bara nu till frågan veta hur det för det mesta går till första gången, vad som händer efter det och vad som sägs/frågas under samtalet. Har läst på eran sida, men det säger mig inte mycket och känner att vill verkligen veta lite mer "förklarligt" vad som händer och sker då?

Helt vanlig tjej.

BUP svarar:

Hej Helt vanliga tjej!

Du avslutar verkligen hoppingivande med att du vill ha hjälp, och det är starkt av dig i den situation som du är i nu. Det ser ut som att du kommer att gå till BUP men med ”fjärilar i magen”. Hoppas mitt svar kan hjälpa dig att känna dig mindre orolig.

Jag lägger till ett par artiklar som vi har skrivit, kanske är det dom du läst. Men för att försöka förtydliga det som jag tror att du fortfarande undrar över, så skulle jag vilja svara såhär:

Du måste inte berätta allt hos BUP, det finns ingen som kan tvinga dig. Men det är du som behöver denna hjälp, och det är viktigt att du känner att du kan få sån hjälp som du behöver. Att våga berätta om mycket svåra saker för någon som man inte känner kräver att man känner förtroende för hen. Och det tar tid att bygga upp en sån tillit.

Under den tiden är det vanligt att man avvaktar med att berätta allt. Man tar lite i taget i stället. Det vet vi på BUP och att det är du som känner hur fort du kan gå fram med att prata om dina svårigheter. Särskilt som du är orolig för att dina svårigheter inte ska bedömas som tillräckligt tunga för att få ny tid, så blir det viktigt att tydligt signalera att du har mer att prata om när du är mogen för det.

Dina föräldrar kommer visserligen att vara med till BUP första gången, men du får redan då möjlighet att prata enskilt med behandlaren om du säger att du vill det. Det är ett bra tillfälle att säga att du vill känna dig för och att du själv behöver bestämma i vilken takt du kan gå fram.
Du kan också berätta för behandlaren om din situation hemma så att du så småningom får stöd i hur den kan förbättras. Om det ska kunna bli fortsatta samtal för dig, så behöver dina föräldrar veta vad det handlar om i stort - men inte alla detaljer.

Vad som händer första gången finns beskrivet i artiklarna jag lägger till. Vi pratar om varför man kommer och det kan handla om väldigt olika svårigheter. Under detta första besök bestämmer man tillsammans om och hur man ska fortsätta.
Jätteviktigt då att man har fått med det som är väsentligt.

Tips: skriv en kom-ihåg-lapp innan, bara för dig själv. Hoppas det hela har klarnat och att du kan gå kan gå till BUP utan stora farhågor som tynger och hindrar dig.

Stort lycka till!

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta