Haft ett helvete hela mitt liv

 nu känns det kall i hela kroppen stressen o ångesten tar över o jag orkar ite mer har haft ett rent helvete under hela mitt liv jag undrar varje dag när detta ska ta slut men det blir bara mer skit för varje dag tyvärr så har jag aldrig bett om hjälp vart bestämt att aldrig göra det  har aldrig valt o skriva ner om mitt  liv o sånt men idag gör jag det tänkte ta chansen för under alla 16 år så har jag försökt men det funkar ite jag vet ite vart jag ska ta mig till orkar ite med detta livet vill bara blunda o aldrig öppna det igen hemma e ett helvete sen dag ett 1 så har vart tuff man har fått se på mkt har 5 syskon äldre o yngre vi har alltid bott tufft , fattigt trångt o allt mina föräldrar har alltid bråkat skrikti finns ingen ro o lugn här det gör det aldrig nu undrar jag finns det ett stopp jag har fått stå ut med mkt blivit misshandlad o allt av farsan han har tvingat mig till sex vilket händer än idag det känns som mitt liv aldrig kmr bli bra tankar att se bilder av allt detta sitter kvar rädslan o allt gör ajg ite som han vill så får ajg styrk ....... skolan ju alltid haft det svårt med skolan vart bråkig stökigt så alla människor vart rädda för mig för jag var alltid den som ställt till o allt fast jag ite var själv men man kan säga jag var värst min föräldrar brydde aldrig sig dom visste ite alls vilken klass jag gick när dom fick frågan o nåt snack om skolan blev det aldrig fått ta hand om de redan i förskolan ansvaret fick vi alal att klara osss under 2013-2015 år hände det en sak nämligen så en kille som tvingade mig till sex i skolans toaletter o gjorde jag ite som han ville så skulle han berätta det för min familj o jag visste att jag ite hade något val för min familj skulle döda mig så detta pågick o upphörde innan sommarlovet.... det var så att min mentor jag hade då blev orolig för jag skolkade tyvärr mkt gjorde aldrig något i skolan han kallade möte rredan i jul med föräldrarna rektorn elevhälsan men jag berätt aldrig nåt han bruka fråga då o då han så att han ser att det e nåt o tillslut berätta jag för han o han läraren o min skolsköterska jag vet ite hur ja ska tacka dom o dom  men nu har jag börjat i ny klass med en ny lärare o jag tycker oxå min nya lärare e oxå okej polserna som tog hand om detta ärendet han följde med mig till polisen samma dag jag gick o efter detta tyckte dom jag mådde jätte dåligt polisen o dom lett mig ite gå hem utan jag blev inlagt på pysken 2 veckor utan att min mamma visste något för jag ville ite det men efter det blev kaos o allt min mamma o familj vet än idag ite hela storyn kan man säga jag fick kontakt med många männsikor oxå några från fryshuset. som jag diggar väldigt mkt men vet ite om jag ska ta kontakt med dom o berötta att ingen funkar ...... 

idag mår ajg skit dåligt  har försökt glömma altl som hänt försökt vara som alla andra men jag fixar ite det jag har hela tiden flash backs o övergrepet o min farsa håller ju det fortfarande på mig jag mår skit skolan går åt hevlete jag e där varje dag utan att gå en enda lektionen jag röker fastön mina föräldrar skulle döda mig ahr testat massa droger o allt jag kan längre ite ta kontroll får såna ilska utbrott som ajg ite kan kontrollera oa llt sånt vad ska jag göra för jag orkar ite mera vet ite vart jag ska ta mig till 

hoppas ni förstår allt detta jag skriver tacksam för en svar råd vad jag ska göra för jag e så tom i skallen 

hondära

BUP svarar:

Hej!

Du har varit med om mycket i ditt liv som man önskar att ett barn inte skulle behöva vara med om. Jag tycker att det är starkt och modigt att du nu skriver till oss.

När du berättar så är det flera olika saker som du kämpar med, men jag skulle vilja börja med din pappa som utsätter dig både för sexuella övergrepp och våld.
Jag tänker att det allra viktigaste är att det måste upphöra, han får inte göra så mot dig.

Det är också så att det blir nästan omöjligt för dig att bearbeta det övergrepp du blev utsatt för av killen i skolan, så länge som du fortfarande är utsatt för övergrepp hemma. 

Jag förstår det som att du inte berättat om din pappas handlingar för någon och det är inte så konstigt. Det är en sådan sorg att den som skulle vara tryggheten i ens liv istället blir någon man är rädd för.
Många som blir utsatta skäms och orkar inte berätta för att de på något sätt tycker att det är deras eget fel. Men det är aldrig, aldrig, aldrig ett barns fel vad en vuxen gör.
Det är den vuxne som har hela ansvaret för sina handlingar. 

Nu kämpar du för att klara dig genom att försöka glömma allt som hänt. Du försöker gå till skolan men förmår inte gå in till lektionerna, du testar droger och får ilskeutbrott som du inte kan kontrollera.
Jag tänker att allt detta hör ihop med det du varit med om, och fortfarande är utsatt för, och att du måste få hjälp. Du är en stark tjej, men allt går inte att kämpa med själv. Man blir också starkare tillsammans med andra människor.

Jag tycker att du ska ta kontakt med Fryshuset och dem du gillade där - absolut.
Men jag tycker att det allra viktigaste är att du får kontakt med någon som du känner att du kan berätta om hur du har det hemma för.

Är det någon du känner att du skulle kunna lita på tillräckligt för det? Kan det vara någon från Fryshuset eller psykiatrin (där du var inlagd) eller har du någon släkting eller någon vuxen du kan tänka dig?
Eller socialtjänsten?

Om du känner att det är för svårt att ta kontakt med någon "öga mot öga" så skulle du kunna vända dig anonymt till Stockholms stads socialrådgivning eller kanske Tjejjouren dit man kan ringa eller chatta.

Du är värd att ha det så mycket bättre och det kan du också få. Jag träffar många som steg för steg fått ett bra liv.  

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta