Extremt blyg och ensam

Hej. Ända sen jag var liten har jag varit blyg, jag märkte tidigt att jag var blygare än de andra, jag vågade inte prata med någon förutom mina kompisar, men jag hade i alla fall kompisar. Nu är jag extremt blyg och framförallt ensam. Jag har inte umgåtts med någon på över ett år, i skolan säger jag nästan ingenting. Jag har inget liv och jag mår sämre för varje dag som går, ibland kan jag få extrema självmordstankar och verkligen tänka nu gör jag det, men sen brukar det istället sluta med att jag skär mig massor istället. Jag känner verkligen att jag är väldigt nära på att ge upp för det känns som det inte kan bli värre än vad det är nu, jag har förstört mig själv och mitt liv. Det enda jag ser är ensamhet och ensamhet..

Amanda

BUP svarar:

Hej Amanda!

Jag måste säga att jag blev djupt berörd av ditt mejl. Att känna sig så ensam som du gör, är en av de mest plågsamma känslor vi kan ha. Jag kan väl tänka mig att din blyghet försvårar för dig att komma ut ur din nuvarande isolering.

Men samtidigt tänker jag också att du har ju haft kompisar tidigare! Vad kan ha hänt att du kom ifrån dem?

Du skriver att du sedan ett år tillbaka slutade umgås med andra. Och det är lätt hänt att om du av någon anledning tappade kontakten med andra, så blir det på grund av din blyghet speciellt svårt för dig att bryta den nedåtgående spiralen och komma tillbaka. Jag antar att du har blivit rätt så nedstämd, kanske till och med deprimerad. Och det råder ingen tvekan om att du behöver få hjälp. 

I de artiklar du hittar under svaret hittar du flera tips vart du kan vända dig - antingen för att få personligt samtal, eller att få stöd och hjälp via nätet om det första steget till ett personligt samtal känns för svårt.

Jag vill ändå betona att det i din ålder är fullt möjligt att ringa till den BUP- mottagning du tillhör (adress och telefonnummer hittar du på startsidan). Jag förstår att din blyghet kan vara ett hinder. Jag uppmuntrar dig ändå att göra det. Man är van vid blyga ungdomar också på BUP. Du är inte ensam om det.

Jag undrar om dina föräldrar kan hjälpa dig med att ta kontakt med BUP ifall du har svårt för att ringa. Vad vet de om dina problem? Det är oftast det bästa om föräldrarna är med att hitta lösning för sitt barn. 

Ge inte upp nu. Som du ser, finns det hjälp att tillgå. Du har inte förstört för dig som du känner nu. Man kan inte förstöra sitt liv på det sättet - även om man har skurit och rispat sig.

Det finns botemedel, det finns möjlighet att komma igen - tro mig.
Jag vet att det svåraste är att se ljuset på slutet av tunneln, men det finns där. Det kommer du att få syn på om du samlar mod att söka hjälp.

PS: Du kan också ringa till BUP akut om dina självmordstankar blir för starka eller ringa till sjukvårdsupplysningen 1177. 

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta