Träningen har spårat ur

Jag är en tjej som alltid gillat att träna. När jag var liten var jag överviktig sen fick jag upp ögonen för löpning och tappade fort vikt och blev nöjd med mig själv. När jag började 9an hittade jag kärleken till gymmet och tränade då 3 gånger i veckan och var nöjd. Men nu på senare tid när jag började gymnasiet har allt spårat. Jag påverkades sjukt mycket av sociala medier av olika "fitnesskonton" på instagram och blev snabbt missnöjd med mig själv. Jag började träna allt mer och som mest under den perioden tränade jag 19pass/veckan. Det var allt från löpning, styrketräning, crossfit, listan kan göras lång. Jag insåg faktiskt själv att de var mycket så jag drog ner på träningen.

Nu har det spårat igen när jag började andra året på gymnasiet, blev supertaggad på "beach 2015 kroppen", kroppen som man ska ha på sommaren. Antal pass i veckan ökade snabbt och jag kan ibland vara uppe i 4pass/dag. Har berättat till mamma att jag tränar 4 pass/dag och jag får som svar "vad duktig du är". Det sporrar mig till att om jag tränar 5pass/dag så kommer mamma tycka att jag är ännu mer duktig. Får samma respons från alla mina vänner, "vad duktig du är". Ingen inser hur sjukt de egentligen är. 

Jag äter inte skollunchen utan tar med matlåda varje dag, för att inte få i mig för mycket kalorier. Kaloriräkning är en del av vardagen. 

Har funderat länge om jag kan ha ortorexi, och börjar inse att jag med sannorlikhet har de. Men saken är den, hur ska jag göra när min mamma tycker jag är duktig när jag tränar 4pass/dag? Känner aboslut noll stöd från mina föräldrar och mina kompisar. 

Har inte modet att gå själv till vårdcentralen för är rädd att dom ska dumförklara mig och säga att jag får dra ner på träningen, inget mer med de. Men jag kommer inte sluta träna för att nån säger jag måste de, då tar ångesten över.

Jag behöver hjälp.

Emma

BUP svarar:

Hej, vad starkt av dig att våga lita på din egen upplevelse av att du har spårat ur och inte gå med i att låta de omkring dig (som ju inte har hela bilden klar för sig) övertyga dig om att det du håller på med är sunt.

Att träna och förhålla sig till din kropp och mat på det sätt som du beskriver och den ångest som är kopplad till det ska du absolut söka hjälp för. 

Det här med träning är ju något som ens omgivning helt oreflekterat lätt kan imponeras av och många förstår inte att det kan finnas en osund drivkraft och att man mår dåligt bakom. Det kan kännas sårande och motsägelsefullt när ens nära och kära inte ser bakom sådant, utan berömmer en för saker man själv skulle önska att de såg.

Erfarenheten är att om man kan berätta hur det verkligen står till så förändras bemötandet till något mer positivt. Förhoppningen är ju att din mamma ska kunna ge dig kärlek och stöd på ett sätt som blir  mer bekräftande för dig om hon får veta om hur dåligt du mår av att hålla på som du gör.

I en behandling kan man även som anhörig få hjälp att förstå och bemöta bättre. Kärlek handlar inte om vad man gör eller hur man ser ut, utan du är värd att älskas precis som du är. 

Det du beskriver är inte ovanligt och jag tror att du bäst får hjälp via BUP eller ungdomsmottagningen där du bor. Om vilken BUP-mottagning du tillhör kan du läsa på vår hemsida. Ungdomsmottagning kan du hitta genom umo.se.

På många orter blir det även vanligare med psykologer och kuratorer på vårdcentralerna, det brukar kallas för Första linjens barn- och ungdomspsykiatri och du kan se på Vårdguiden om något sådant alternativ finns där du bor. Det viktiga är att du får träffa en kurator eller psykolog. 

Kontakt kan du antingen ta själv eller med stöd från dina föräldrar - förutsatt att du vågar berätta för dem och att du tror att de kan vara ett bra stöd.
Oavsett vad du bestämmer dig för, när du söker hjälp, så berättar du precis som du gjort i mejlet hit om hur ångestväckande ditt beteende är och hur du försöker hantera ångesten genom överdrivet tränande och förhållande till mat.

I en behandling får man hjälp att hitta andra sätt att hantera ångest och förhålla sig till kroppsideal och sina egna tankar om en själv. 

Träning är värdelöst om det blir så överdrivet att det inte längre handlar om att ta hand om sig själv. Och som det är nu så riskerar du att missa en massa positiva känslor och roliga upplevelser. Du låter redo för en positiv förändring!

Ta hand om dig! 


Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta