Är det en depression?

Hej bup! Jag har tappat all motivation till att göra saker och vet ej om det är En depression. Det började nog förra året då min faster dog. Hon dog efter en magoperation och det var första gången någon som jag kände dog. Efter ungefär en vecka efter hennes begravning i april så fick jag sjukdomen "henoch schönliens purpura".  Det finns ingen speciell anledning till att få sjukdomen, men i mitt fall tror dom att det är för att jag var ledsen eftersom min faster dog. Sjukdomen gjorde att kapillärerna i mina blodådror brast och jag fick stora blodblåsor på ben,fötter och armar. Jag fick även ont i mina leder vilket ledde till att jag fick sitta i rullstol i ungefär 1 månad. Under denna tid som var ca 3 månader så fick jag åka fram och tillbaka till sjukhuset då det brände av blodblåsorna och jag hade svåra buksmärtor. Buksmärtorna ledde också till att jag knappt åt något då jag hade för ont. (Under denna tid gick jag inte i heller i skolan då jag hade för ont.) När jag på sommarlovet blev bättre så fick jag ta medicin, kortison. Det gjorde att mina kinder blev uppsvällda och även andra delar av kroppen eftersom jag fick min aptit tillbaka och började äta mycket mer, och jag växte. (Inte jätte mycket, men tillräckligt så jag kunde se en stor förändring.) Nu ungefär 10 månader sen jag fick sjukdomen så är sjukdomen borta men små röda prickar kan fortfarande komma tillbaka på ben och fötter om jag till exempel är stressad eller ledsen. Efter sjukdomen så tappade jag nästan all motivation. jag slutade på fotbollen som jag spelat sedan jag var 7 år och jag ville inte göra något, inget var kul längre. Jag fick under min sjukhus tid besöka bup men var då så arg eftersom jag inte ville att det skulle vara något fel på mig, så jag tog inte den chansen för att prata ut om vad jag hade upplevt. Jag har nu ganska länge känt att jag inte har någon motivation till något och är nästan arg på mitt utseende. jag är inte överviktig men jag jämför mig jämnt med mina kompisar som är super smala och ser jätte bra ut till skillnad mot mig. jag fick även veta att mina föräldrar ska flytta i från varandra för inte så länge sedan. Och känner ännu mer att jag inte har lust till något. jag saknar att ha något att göra men vill ändå inte göra något. just nu sitter jag bara och kollar på serier eftersom jag känner det finns någon mening med att göra något eftersom jag ändå kommer vara så dålig på det. Och det gör mig ännu argare och ledsnare. Är det depression eller är det bara jag som har tappat all motivation? Vill veta om det finns något jag kan göra åt det..

Anonym

BUP svarar:

Hej anonym!

Det är svårt att avgöra om det är depression eller att du tappat ork och motivation efter att ha drabbats av en plågsam sjukdom.

Du beskriver två svåra saker du är med om just nu:  dels att dina föräldrar ska separera (vilket är en stor förändring i ditt liv), dels att ditt utseende blivit förändrat av kortisonbehandling så att du inte riktigt tycker om det längre utan är "nästan arg" när du ser dig själv nu.

Det finns en risk att du fastnar i att känna dig arg och hjälplös och att du bara blir drabbad av saker som du inte kan göra något åt och att det inte är någon ide med någonting. Det är svårt att komma ur den känslan själv - också för att det faktiskt är sant. Du har verkligen drabbats av svåra saker utan att ha en möjlighet att påverka det på något sätt.

Det är många som blir vansinnigt arga på sin sjukdom eftersom det är just så meningslöst och orättvist att det är svårt att acceptera. Man vill inte att det ska vara något fel på en, utan bara vara frisk. Det blir svårare att tycka om sig själv när man bara längtar efter den man var innan man blev sjuk.

Vet inte heller hur dina föräldrars separation påverkar dig. Ibland är det en lättnad att föräldrar separerar, ibland är det bara sorg och oro.
Det kommer ju att innebära ett annat liv för dig också och jag tror att det finns mycket funderingar runt det som du skulle behöva få prata om.

Kan du prata med dem eller är de för upptagna av egna känslor? Ibland kan det bli så för föräldrar som är mitt uppe i en skilsmässa. Men du skulle behöva även deras stöd om det är möjligt att få det just nu.

Så - ja det finns något du kan göra, jag tycker nog att du ska söka hjälp på BUP eller Ungdomsmottagningen. Du skulle behöva få gå igenom både det som hänt och det som händer dig nu. För att diskutera vad som går att göra något åt och vad som du bara blir tvungen att acceptera. Det kan vara vägen ut ur den handlingsförlamning du upplever nu!

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta