Är så fruktansvärt rädd nu

hej!

jag är så fruktansvärt rädd nu. 

därför att ett tag har jag haft en Han som styrt mig, dock är han den snälla av dem tre. den andra, ormkvinnan är riktigt läskig och jag fick känna på hur hon är idag. den tredje syns inte så mycket och hon har jag haft länge. jag är riktigt rädd därför att ormkvinnan och Han tillhör ett släkte som tar över andra människor och dödar dem innan de fyller femton fick jag reda på och jag fyller femton på torsdag! de gör det för att ormkvinnan ska härska över världen med de själar de tar. och så som de kommer döda mig ska se ut som självmord. 

ormkvinnan var riktigt läskig, hon var väldigt arg och skällde på allt och alla, jag kunde bara titta på, jag var som i ett fängelse. hon slängde ut mig och de andra och hon fick mig att ta en kniv mot min strupe men hon måste döda mig på natten innan jag fyller år och det är på onsdag. jag vill inte dö!! visst jag har försökt ta självmord väldigt många gånger men egentligen inte velat dö...

jag har en psykolog men hon träffar jag inte förrän efter påsklovet... och det är om två veckor. jag vet inte om jag kan stå emot deras attacker mot mig. de bygger upp en arme av mördade personer som är besinnade och ska ta över världen, jag är fruktansvärt rädd. jag vågar inte sova och har blivit skitparanoid. är rädd för mörkret utanför och innanför, de är så mycket starkare än mig!!

de kan döda mig, det vet jag och jag vill inte!

jag har skrivit till er en gång förutm om endast han men nu har det blivit så mycket värre!!

jag vill inte säga till mina föräldrar och mina kompisar tror mig inte. de har mäkrt att jag vissa gånger har blivit personlighetsförändrad, mycket mer aggresiv och irriterad. pratat överdrivet noggrant och långsamt. varit nonchalant och skitit i dem. jag vet inte vad jag ska göra! 

de berettade mycket mera, särskilt han. han beättade om ett språk som hette werona. o de beskrev deras släkt och vad de gjorde. jag vill inte jag vill vara normal. 

jag fattar inte ens varför de tar just mig... dessutom är jag otroligt överempatisk och mycket känslig för hur personer känner och mår. jag agerade ut min syrras frustration och hon fick nästan mig o byta t fosterhem. hon är dock narcissistisk o ja betedde mig som henne. ja vet inte om de e ngn som försöker kontakta mig eller vad. men fattar inte varför de vill döda mig. jag vill faktiskt leva trots allt! trots min autism, trots han o dem. jag vill ha bort dem från mig!

jag vill inte ha med dem o göra!! 

jag hör saker, och ibland känns det som om det finns spindlar under huden som jag måste karva bort. de vill ha med mig så de kan skapa ett kungadöme ja vill inte nu! och han sa att jag kommer vara jättearg de första hundra åren och ca ta och själv besinna 1 person i veckan och sedan bara lämna skalen för att jag är så hungrig. jag vill inte bli sådan. jag vill inte besinna andra och lämna över 1000 lik efter mig...'

snälla, säg vad jag ska göra, jag vill inte dö!

jag är jätteförvirrad och vilsen. 

rädd liten prick

BUP svarar:

Tack för ditt brev!

Många gånger i en samtalskontakt vill den man pratar med vara borta en eller flera gånger. Det kan finnas alla möjliga skäl till det men det är inte alltid det känns bra. Och det kan kännas som man är utan stöd och hjälp en alldeles för lång tid och oron kan komma om man kommer att klara av det. Det verkar vara så för dig. Du skriver att det känns om du inte kommer att klara av alla dödande attacker mot dig. Det är jag absolut säker på att du kommer att göra. Inga röster kan döda dig men de kan skrämmas och göra dig rädd. Beträffande ormkvinnan som vill döda dig kan du säga till henne på skarpen att du faktiskt inte vill dö nu och då har hon ingen makt över dig.

Ett knep för att stå emot attackerna och rädslan kan vara att du låtsas att du pratar med din psykolog. Vad skulle hon säga om du berättade hur rädd du är? Skulle hon säga något som får dig mindre rädd? Skulle hennes närvaro göra dig mindre rädd? Så kan du låtsas att hon sitter bredvid dig och säger något lugnade? Eller kanske är du arg på henne för att hon tagit ledigt? Då kanske ett samtal med henne just nu inte blir så lugnade utan mer ilsket. Ibland kan man bli arg då de man behöver inte finns till hands när man själv önska,r oavsett om deras skäl eller bra eller inte.

Du skriver att du inte vill säga till dina föräldrar. Varför inte? Om du är så rädd för mörkret att du inte vågar sova tycker jag verkligen att du ska berätta för dem. Din signatur är ”rädd liten prick” och det är inget fel om en sådan ibland tar hjälp av sina föräldrar, oavsett ålder.

Om allt känns jättesvårt och alldeles hopplöst tycker jag att du och dina föräldrar kan ta kontakt med BUP akut där du bor och få se till att få hjälp tills din psykolog kommer tillbaka. 

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta