Dom turades om att våldta mig

Hej!

Jag har haft kontakt med bup i cirka 6 månader nu och jag sitter fast.

Det började i cirka mitten på augusti månad. Hade precis gjort slut med min dåvarande pojkvän då han började vissa sin "aggrisiva" och överbeskyddande sida jag inte alls kände mig trygg med. Jag skulle träffa honom en kväll för att han ville prata om det, och det kändes som att jag var skyldig honom detta. När jag kom dit slog han ned mig och band sedan fast mig i hans säng. Jag fick ögonbindel och när den åkte av en timme senare, stod där fyra killar till. Jag är född  01 och dessa killar var väl cirka 00-97. De turades sedan om att våldta mig genom hela natten.

Det gick nästan en månad utan att jag gjorde något. Jag tog långa duschar och levde i förnekelse. Sedan kom allt på en gång. Jag var så rädd hela tiden. Kände mig äcklig o full med skam. Så jag började skära mig, hardcore.

När några elever på skolan börjat märka det anmälde de mig till kuratorn och tillslut mina föräldrar.

Jag var demriperad från cirka september till demember och jag fick då gå hos första linjen.

I oktober någon gång blev inte skäradet nog. Jag började söka upp killarna. låta dem våldta mig. Sa inte ens nej. Jag sökte upp dem.

Detta blev genast en helt annan sak. Jag träffade fler o fler killar. Äldre o äldre. Vissa betalade mig. Jag fick stamisar. Hade en telefon lista med de "snälla" och de mer destruktiva. Oftast var det de som sökte sig till mig. I 2 månader nu har jag varit skade och sexfri. Mem för en vecka sen stötte jag på en av männen. Jag mådde skit o jag sa inte nej när han våldtog mig i 7 timmar.

Jag är så rädd. Vill vara krypa upp i någons famn.

Nu är det så att det ända bup vet är att jag skär/skar mig o har jobbigt med ångest. Jag måste berätta o känner mig äntligen redo. Jag förstår även att detta är sånt de måste berätta för mina föräldrar men jag vågar inte.

Jag kommer aldrig berätta om det finns en chans att mina föräldrar får veta. Och jag vet att det är omöjligt att berätta för bup i så fall. Men jag mår så dåligt o jag klarar inte mer. Jag vill vara trygg. Hjälp mig.

Finns det någon chans att jag kan berätta detta för min bup kontakt utan att mina föräldrar får veta. Ärligt.

skadad

BUP svarar:

Hej!

Jag erkänner att jag blev oerhört upprörd av vad du har varit med om och hur illa du fortfarande far! Först var du med om ett fruktansvärt övergrepp – en gruppvåldtäkt - som din före detta pojkvän och hans kompisar genomförde. Du vågade inte berätta utan du hamnade i en situation som tyvärr många våldtäktsoffer hamnar i.  

Det är jättevanligt att offret känner sig smutsig och äcklig och försöker ”tvätta bort” ”smutsen” och skammen genom t.ex. överdrivet duschande som du också gjort. Sedan började du göra det som övergreppsoffer också ofta gör, att bestraffa sig själva och skada sig själva.  
Att bli deprimerad kommer i sådana fall – så som det också hände i ditt fall – nästan som regel. Jag vill säga att det du hamnade i är en hemsk spiral av självskadebeteende. Exakt så som du skriver: att skära sig blev inte ”tillräcklig” bestraffning eller uttryck för självförakt. Du började ge dig in på ett – om möjligt – ännu mer skadligt agerande.
Det är också en välkänd reaktion att utsätta sig för upprepningen av den traumatiska händelsen - övergreppet. Det är det du har gjort.  Allt detta är kedja av konsekvenser efter ditt första svåra och obearbetade trauma.

Allt jag har nämnt här är välbekant för alla professionella som arbetar med sexuellt traumatiserade patienter. Du behöver inte en sekund skämmas för det. Men du behöver hjälp nu, direkt. Det är bra att du går på BUP. Men om de inte vet vad som ligger bakom att du mår så dåligt kommer de aldrig att kunna hjälpa dig på riktigt! Du säger att du vill vara trygg. Det är vårt grundbehov och det ska du kunna känna. Men vissa saker måste göras för att nå dit.

Det är många ungdomar som säger att de inte vill att föräldrarna ska få veta. Det är ett problem som vi på BUP har förståelse för. Det är en del av vårt arbete att i samtal diskutera med ungdomen hur man ska hantera denna fråga. Det är ganska vanligt att ungdomar underskattar sina föräldrars förmåga och vilja att hjälpa sina barn. De kan vara rädda för föräldrarnas reaktioner eller skämmas och så vidare. Det är behandlarens uppgift att göra en överenskommelse med dig hur ni går till väga och som du också accepterar. Målet är att du kommer ut ur denna dåliga spiral och får ett gott ungdomsliv som du förtjänar.

Förutom hur du mår finns det här en annan aspekt som jag måste nämna. Det du har varit utsatt för är brottsligt. Både den första våldtäkten men även att både yngre och äldre köpt sex av dig är brott. Jag vill extra understryka: det är inte du som har gjort något brottsligt. Att köpa sex är straffbart inte att sälja. Dessutom förklaras ditt beteende som en följd av din traumatisering! Det är inte du som har en dålig karaktär eller som det är fel på!

Polisanmälan måste också diskuteras med dig och med dina föräldrar. Jag vet att det kan låta ännu mer skrämmande för dig. Men den som begår brott måste ta sitt ansvar för att förhoppningsvis inte begå nya brott. Och det är ännu viktigare att du därigenom får upprättelse som brottsoffer.

Tro mig, du har möjlighet att få upprättelse och behandling för att kunna lämna detta hemska kapitel bakom dig, innan du tar ännu mer skada. Berätta för din behandlare - helst omgående - men i alla fall så fort det bara möjligt. Du kommer att få se att din behandlare får en ny förståelse för dig och kan därefter bättre hjälpa dig. Om det underlättar så visa ditt mejl och gärna även mitt svar för honom/henne.

Du vill att jag ärligt ska svara på din fråga om BUP berättar för dina föräldrar. Jag kan bara lova att det är deras skyldighet att grundligt diskutera denna fråga med dig och inte gå bakom din rygg. Min egen övertygelse är att du kommer att behöva dina föräldrars stöd och förståelse lika mycket som din behandlares för att kunna gå vidare. 

Förutom att du läser den information jag lägger till, kan du också gå in på dagsattprataom.se. Du kommer att se att du inte har något att skämmas för, att du inte är ensam om att ha råkat ut för sådana hemskheter och att hjälp finns.

Samla ihop allt mod du kan och våga berätta. Det är nyckeln till din framtid!

 

 

 

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta