Är förvirrad och rädd, ser otäcka syner och hör skrik

Hej, jag är en tjej i tonåren som har under cirkus två år sätt olika typer av lik runt omkring mig. Det förekommer inte varje dag utan kommer och går som i perioder. Ibland uppemot varje dag i veckan och ibland är det bara någon dag i veckan. Det skrämmer mig otroligt mycket, jag kan sitta på t.ex. bussen till skolan och se någon bli påkörda innan personen försvinner ut i tomma intet, inom några sekunder. Eller åka förbi ett större träd för att se en person hänga där med repet runt halsen.

Jag har även nu under senare tid börjat höra skrik och har gråtit mig själv tillsömns då det har varit outhärdligt och knappt hört vad jag själv tänker. När jag sen väl har somnat har jag bara drömt mardrömmar om hur jag sytt igen min egen mun framför spegeln med nål och vanlig sytråd, natt efter natt efter natt.

Jag har berättat om det här för en nära vän som jag litar på till 110% (om inte mer) som sa åt mig att berätta om detta för mina föräldrar. Jag har hållit tyst om detta då jag vet att mina föräldrar inte skulle ta mig på allvar. 
För några veckor sedan tog jag till modet och berättade för min mamma som jag tror hon lyssnade. Men kom tillbaka till mig någon vecka senare och frågade om det försvunnit, om allt jag såg var borta. 

Idag under dagen bröt jag ihop då jag såg ännu ett lik falla rakt emot mitt ansikte samtidigt som röster skrek i mitt huvud. Jag kände nästan alla äckliga insekter trilla ner i mitt ansikte. Jag kröp ihop och satt och grät i ett hörn i nästan en halvtimme innan jag lugnade ner mig. Då satte jag mig och lyssnade på lugnande musik. Rätt som det var insåg jag att jag tagit mig till badrummet och stod med en synål i handen tryckt mot min underläpp. När jag insåg vad jag gjorde kastade jag iväg nålen och grät ännu mera. 
När jag berättade om händelsen med liket, jag höll tyst om händelsen med nålen, trodde mamma att jag bara ätit/sovit dåligt. Hon vill verkligen inte tro mig, eller är hon rädd för att det jag säger är sant? Jag är jätterädd och förvirrad och vet inte vad jag ska ta mig till. Litar verkligen inte på mina föräldrar men vill ta till hjälp. Finns det möjlighet att prata utan föräldrar?

Tack på Förhand.

Rädd och förvirrad tonåring

BUP svarar:

 

Hej!

Tack för ditt brev där du berättar om hur rädd och förvirrad du känner dig pga overkliga och hemska syner och röster. Du får inte vara ifred om nätterna heller utan jagas av förfärliga mardrömmar. Jag får intryck av att ditt liv blir alldeles outhärdligt. Du upplever inte att din mamma har förstått hur illa du mår utan att ser det som mer vardagliga problem.

Jag tycker absolut att du ska söka hjälp och det är du ju själv också inställd på. De symptom som du beskriver är så pass allvarliga och dessutom skrämmande för dig själv, att du behöver få en bedömning och hjälp mycket snart. Du skulle kunna visa dina föräldrar det här brevet så kanske de förstår situationen lättare. Så här jobbigt, som det är nu, ska du inte behöva ha det!

 Jag tycker att din mamma ska ringa närmaste BUP-mottagning och berätta för dem hur svårt du har det, så att du får hjälp snabbt. Om du vill prata själv första gången, utan att dina föräldrar är med, så kan du be om det. Då bör det absolut kunna ordnas så att du åtminstone en del av samtalet får prata med en terapeut ensam.

Om du inte får dina föräldrar att söka hjälp för dig på BUP med en gång så tycker jag att du antingen ska söka upp skolkuratorn eller skolsköterskan på din skola och berätta om din situation. De kan sedan hjälpa dig vidare.

Hoppas du snart får den hjälp du behöver.  Det finns hjälp att få och du har rätt att få den!

Lycka till!

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta