Har inte berättat om min ätstörning

Hej! Jag har haft en dålig relation till mat sen jag var 13, och jag har även gått hos BUP en gång i veckan sen jag var 13 pga självskadebeteende.

Jag har fått diagnoserna PTSD, social fobi, depression och OCD. Jag gick en TF-KBT förra hösten, och jag känner inte att det har hjälpt över huvud taget? Och det känns som att det är fel på mig eftersom att behandlingar för olika diagnoser bör funka? Varför har det inte funkat? Jag tror inte det är fel diagnos, och det gör inte dom på BUP heller, då jag passar in i alla kriterier för diagnosen.

Och jag är trött på att jag inte kan äta som en normal person utan att bryta ihop. Att hålla allt detta inom mig, för att jag är rädd för vad som kan hända om jag berättar. Jag har varit normalviktig i hela mitt liv, och att jag nu har haft en störning till mat i tre år samtidigt som jag FORTFARANDE är normalviktig får mig att känna mig som ett jävla misslyckande. Jag känner inte att jag kan be om hjälp förrän jag är underviktig. Jag vågar heller inte be om hjälp då jag vet att jag kommer ångra mig i efterhand, eftersom att jag kommer behöva vara tjock i hela mitt liv därefter. Det känns som att BUP kommer skratta åt mig. Dom har ju helt klart sett personer med ätstörningar förut, och dom är aldrig lika tjocka som jag.

Jag går på strikta kaloridieter, och jag går ner i vikt. Ibland har jag den bästa självkontrollen nånsin, men plötsligt slutar det med att jag hetsäter, utan att spy, för att jag är livrädd för att spy. Ibland tränar jag så mycket att jag inte kan stå upp, för att bli av med det jag just ätit. När jag hetsäter kan jag kan äta vad en normal person äter på tre dagar, inom en halvtimme. Så jävla äckligt. Mår jätteilla efter det. 

Jag kan inte be om hjälp, men jag orkar inte ha det såhär heller. Vet inte vad jag ska göra.

Haha, förlåt om detta brevet blev "lite" rörigt.

Anonym

BUP svarar:

Oj, det låter besvärligt.

Du har fått flera diagnoser under din kontakt med BUP, men du tycker inte att den hjälp som du fått har hjälpt dig alls, samtidigt har du inte berättat om dina svårigheter med maten. Har jag förstått rätt?

Jag tror att de symptom och den oro du har hänger ihop. Eftersom du har behandlats för PTSD så har du varit med om trauma. Kanske finns det mer saker som varit svåra i ditt liv än det som varit fokus för den traumafokuserade terapin. Andra saker som påverkat din bild av dig själv och också hur du mår.

Nu vet jag förstås inte hur det är för dig, men det som är viktigt är att du kan berätta för dina behandlare om alla dina symptom -  också din oro för att vara tjock.

Att oro och rädslor kan yttra sig på olika sätt är vanligt, det kan leda till att man får olika tvång, att man blir rädd i sociala sammanhang, att man blir nedstämd, att man försöker hålla sin ångest borta genom att kontrollera maten. 
Kort sagt det kan yttra sig på alla de sätt som du beskriver i ditt brev. Symptomen kan ses och förklaras som olika försök att få kontroll över din inre oro och ångest.

Så till din tanke om att dina behandlare kommer att misstro dig eller skratta åt dig för att du är normalviktig. Men det är en missuppfattning att alla med ätstörning är väldigt underviktiga. Så är det inte. Det finns fler som är som du, där det inte syns utanpå utan allt försiggår inom en. Det bör alla som arbetar på BUP veta.

Det låter som att det blir väldigt jobbigt för dig när du försöker att ha ständig kontroll. Det måste uppta en stor del av din dag att tänka på vad du ska äta, när du ska äta, hur mycket du måste motionera för att motverka det du har ätit och så vidare. Klart att du mår dåligt av det. 

Du kommer inte att bli tjock om du kan börja äta på ett normalt sätt. Just nu utsätter du din kropp för ständiga påfrestningar, kroppen har svårt att ställa in sig på vad den kommer att få. Det leder till en obalans både fysiskt och psykiskt.

Om du får hjälp att hitta rätt i hur du ska äta kan din kropp hitta sin egen balans som ger en fortsatt normalvikt. 

Så mitt råd till dig är att du berättar för din behandlare om din ätstörning och hur länge du har kämpat med den. Jag tror att hen kan förstå och kanske kan det också vara en nyckel till varför den behandling som du fått hittills inte hjälpt. 

Ta mod till dig och berätta, du måste vara rädd om dig.

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta