För ett år sedan förlorade jag min farbror

HJÄLP!!💔

Hej!

Jag är en tjej på snart 14 år som den 19 oktober 2018 förlorade min farbror plötsligt. Vi hittade honom död i hans lägenhet men jag var UTE med utan fick veta det på telefon. Jag har mått sjukt dåligt sen dess efter som att jag och min farbror var sjukt nära och så vidare. Eftersom att han själv aldrig fick några barn så var han mer än bara en farbror till mig och jag var mer än bara en brorsdotter för honom. 

Jag tror att jag har börjat lida av ätstörningar, depression, nedstämdhet och kanske PTSS. Jag har börjat hata min kropp och hur jag ser ut. Jag tänker extremt mycket på vad jag äter. Jag kan knappt fokusera på grejer i till exempel skolan. Jag kan inte somna på kvällarna, känner mig djupt ledsen och vill bara gråta. Har dragit mig undan och försöker ära så mycket själv som möjligt. Jag försöker att undvika allt som påminner om min farbror och vad jag än kollar på så kopplar jag det till honom. Jag kan få som tillbakablickar från det där jävla telefonsamtalet, det blir som i filmer när hjärnan spelar upp minnena och allt kommer tillbaka. Jag har också funderat på att ta mitt liv vilket jag vet inte är bra! Jag har inte längre något självförtroende och minsta lilla och jag flippar totalt. Jag är också alltid trött och har fått det jobbigare i skolan. Jag har alltid varit duktig i skolan men nu sitter jag och tänker på min farbror istället. De kan vara så att jag sitter på en lektion och så bara svävar jag bort helt och sen när vi ska börja jobba så vet jag ingenting för lärarens prat har bara blivit som mummel i mina öron.

Snälla, jag vill veta vad det är för fel på mig?! Jag vill på ett sätt gå till en kurator och prata. Jag har det bra hemma i min familj och så Men jag är en person som har väldigt svårt för att SÄGA hur jag känner. Därför vet jag inte hur jag ska berätta för mina föräldrar att jag vill gå till kurator eller psykolog.

Jag har skrivit här en gång förut men fick inget bra svar  snälla svara på alla min mina frågor?!

BUP svarar:

Hej!

Din farbror stod dig mycket nära och hans död kom plötsligt och oväntat - kanske för både dig och dina föräldrar. När döden kommer så oväntat är det särskilt svårt att kunna ta till sig och lie i taget börja acceptera vad som hänt. Den chock man upplever kan göra att man blir låst och inte kommer vidare med att sörja. Känslorna känns för stora och för svåra. Då kan man behöva hjälp.

Och när alla i en familj, fastän på sina olika sätt, upplever förlusten kan man ha svårt att stödja varandra. Alla är upptagna med sin egen bearbetning av sorgen.

Din farbrors död var och är ännu mycket svår för dig. Kanske har dina föräldrar också varit så upptagna av sina egna känslor i detta att de inte kunnat stödja dig så mycket som du behövt. Kanske var din farbror också delvis som en förälder för dig.

Men att du ännu ett år efter din farbrors död mår så dåligt som du beskriver, visar att du behöver hjälp att komma vidare i sorgen efter honom.

Du skriver att du har svårt att säga hur du känner och därför tycker det är svårt att berätta för dina föräldrar att du vill ha hjälp. Men utifrån ditt brev till oss är det inte svårt att förstå hur stort och svårt det här är för dig.
Kanske räcker det att du berättar för dina föräldrar att du har svårt att sova, att lyssna  i skolan och att du ständigt tänker på din farbror.
Om du har tankar på att inte vilja leva så ska du absolut försöka berätta det för dina föräldrar.

Jag tycker du behöver tala med någon förutom dina föräldrar, som en skolkurator eller skolpsykolog.

Om det inte fungerar kan du kontakta ungdomsmottagningen i din kommun.

Det är inget fel på dig som du själv undrar. Livet är så här svårt ibland.

Du har upplevt en stor förlust som du behöver hjälp med att bearbeta. Då kommer du att kunna må bättre.

 

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta