Humörsvängningar och rädd att jag ska bli som min mamma

Hej, jag tror att jag kan ha borderline personlighetsstörning. Jag har humörsvängningar som är att jag kan vara glad i en period, men sedan det minsta lilla kan göra att jag blir ledsen på en sekund och gråter i flera timmar. ledsamheten kan hålla några dagar som värst. Jag har en mycket kort temper och kan börja skrika och vara taskig mot folk jag bryr mig om eller faktiskt inte vill ta avstånd ifrån. Ibland kan jag må jättebra över hur jag ser ut (fysiskt) men ibland mår jag skit över det och när det är som värst spyr jag oftast upp all min mat. Jag har läst om det och känner starkt att detta kan vara jag. Jag har svårt att hålla känslor för en person, kan älska den och sedan avsky personen någon dag efter och så flyttar jag till nästa, (förutom min allra bästa vän och pappa). Speciellt eftersom min mamma var våldsam i hemmet när jag var liten. Är rädd att jag ska bli som min mamma när jag blir äldre och det är jobbigt att må så skit så man funderar att överdosa ibland. (aldrig försökt). Vad ska jag göra?

Olivia

BUP svarar:

Hej!

Du har läst på och du känner igen dig i beskrivningen av borderline personlighetsstörning. Det är nuförtiden vanligt att man går in på nätet och ställer en diagnos på sig själv för symtomen stämmer så väl.
Men det fungerar inte så med diagnoser. När man ställer en psykiatriskt diagnos går man genom en hel del livsomständigheter, uppväxtförhållanden och mycket som kan påverka en persons reaktioner, känslor, tankar och beteende. Även om symtomen stämmer i första anblicken, kan det handla om andra saker än just en viss diagnos; bakom samma symtom kan ligga en hel del andra förklaringar.

För att få klarhet i det måste man få en professionell bedömning. Jag återkommer till det.

Men först vill jag säga att du mår dåligt och det viktigaste är att du får hjälp med dina problem. Du skriver mycket insiktsfullt om att du förstör mycket för dig själv. Du har haft det tufft som barn och du vill undvika att följa i mammas spår. Du vill uppnå en balans i ditt liv, inte bli våldsam, inte förstöra dina relationer.
Det är alldeles utmärkt att du har denna insikt och jag vill uppmuntra dig att du verkligen söker hjälp, oavsett diagnos.

Det finns olika vägar att välja eller prova. I din ålder kan man vända sig till BUP på egen hand. Du kan ringa och sammanfatta problemen precis som du sammanfattar i ditt välformulerat mejl.
Det är möjligt att de kommer att säga att du först ska gå till den så kallade "första linjens psykiatri" som kan finnas på vårdcentralen.
Du kan alltså även börja där och eventuellt få remiss till psykiatrin (BUP eller Vuxenpsykiatri) om de inte kan ge dig den hjälp och behandling du behöver.

Ytterligare alternativ är att du går till ungdomsmottagningen där det finns mycket kunskap och erfarenhet av ungdomar med liknande bakgrund och symtom som du har.

Än en gång vill jag upprepa: det är klarsynt och moget av dig att du vill ta tag i problem som orsakar dig ett stort lidande. Det är det som är grundförutsättningen till att nå fram till en förändring.

Hoppas du även i framtiden behåller ditt sunda förnuft att inte ta till droger, ännu mindre till överdoser av något. Förändring är möjlig.

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta