Går alltid ifrån mina problem

hej, jag har ett tag haft självmordstankar jag mår dåligt typ hela tiden. Ibland får jag grov ångest och orkar bara inte göra någonting. jag skär mig ganska mycket, ingen vet att jag mår dåligt eller skär mig skulle inte heller kunna säga det till någon. Jag har varit och pratat med en psykolog men var för feg för att berätta. jag har ingen att prata med, jag känner mig alltid ful, inte tillräcklig osv. Känns alltid som folk viskar om mig speciellt i klassen känner mig inte trygg någonstans. Jag går alltid ifrån mina problem. Alla mina vänner är superframmåt när vi träffar nya människor medans jag är blyg och sitter i ett hörn och inte pratar. är jätte rädd vad andra tycker om mig. Jag orkar knappt gå upp på morgonen längre alla dagar är likadana det är ingen mening med att försöka längre. orkar inte med skolan och allt är skit. Jag behöver hjälp men vet inte vart jag ska ta vägen eller vad jag ska göra SNÄLLA hjälp..

BUP svarar:

Hej

Du frågar om råd och svaren har du redan.
Du har skrivit brevet till oss och om du tar och läser det några gånger så blir det uppenbart vad du behöver göra och hur du just nu tar hand om din psykiska ohälsa. 

Jag vill inte vara sträng mot dig och hoppas du inte uppfattar mig som för kritisk över hur du gjort men för mig blir det tydligt att du behöver tänka nytt och göra tvärtom. Du kommer förstå när jag utvecklar mitt resonemang.

Du skriver att du alltid går ifrån dina problem. Om du gör det blir problemen kanske inte lösta. I alla fall tar det längre tid. Tvärtemot att gå i från är att stanna kvar och samtala om det som du anser vara dina problem. Att göra tvärtom.

Du har varit och träffat en psykolog vilket var bra. Jag använder din mening ordagrant "men var för feg för att berätta". Motsatsen till feg är att vara modig. Jag vill inte kalla dig eller någon annan för feg, för det är inte lätt att ta upp saker i ett samtal. Berätta något viktigt, kanske för första gången. Ta upp något som känns smärtsamt att tänka på. Om man gör det är man modig - inte feg.

Om du funderar innan samtalet på vad du vill ta upp kan det kännas lättare. Om ni ses några gånger lär ni känna varandra och då blir det förhoppningsvis lättare att vara öppen med det som tynger dig.
Hitta modet som finns inom dig. Det finns säkert där.

"Ingen vet att jag mår dåligt och att jag skär mig. Jag skulle inte kunna säga detta till någon." Samma tema som återkommer.
Du måste berätta för någon hur du mår. Att självskada är inte bra men att gå med självmordstankar det är ännu allvarligare och gör mig orolig över hur du mår. Det är super viktigt att du söker hjälp snabbt, att du får hjälp att försiktigt hitta stunder i livet som känns OK. Det är viktigt att du återfår hoppet att du kan få ett bra liv. 

Jag kan förstå att du känner att det är meningslöst, att orken tagit slut. Att du blivit mer och mer passiv. Mindre social. Du beskriver dig som blyg då alla dina kamrater är super framåt.
Du behöver hjälp att inte vara så kritisk mot dig själv. 

Du nämner självmordstankar i ditt brev och då tänker jag att du säkert känner dig ledsen och deppig ibland. Om det är så är det lätt att bli passiv och få ett jättestort motstånd att göra något överhuvudtaget. Det kanske känns som att bestiga ett högt berg, varje liten sak du ska göra. Man orkar inte vara social och blir mer och mer kritiskt mot sig själv.
För att bryta detta mönster behöver du göra tvärtom, hur tungt det än känns.

Dagliga aktiviteter, goda rutiner och motion är viktiga delar för att bryta en period av nedstämdhet. Vila och återhämtning är även det viktiga komponenter.

Det var bra att du skrev till oss och jag hoppas att mina råd är till hjälp för dig.


Lycka till




Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta