Kan jag gå till BUP utan mamma?

Jag brukade gå till bup och fick antidepressiva. De funkade helt okej men min läkare kom fram till att vi skulle höja dosen. Då sa min mamma att hon inte ville det. Hon var alltid emot att jag skulle få medicin alls. Efter någon vecka så glömde jag att ta lin medicin i några dagar och då bestämde hon sig att jag skulle sluta ta det helt och hållet. Blev utskriven från bup även fast jag inte mådde bra. Det är helt mitt fel eftersom jag har svårt att prata när jag måste prata om min psykiska ohälsa. Det är inte så att jag inte vill, jag lyckas fysiskt inte få fram några ord ibland. 

Hursomhelst, ibland kunde jag prata lite men aldrig när min mamma var med vilket hon av någon anledning behövde göra ganska ofta. Det har gått över ett halvår sedan jag slutade gå till bup och min mentala hälsa har gått upp och ner. Har varit nära på att börja skada mig själv igen och min ångest kom verkligen i vägen för mig under sommaren. Mina tvångstankar var även där ganska ofta och hade mardrömmar nästan varje natt i en period. 

Jag känner verkligen att jag inte bara behöver men faktiskt vill ha hjälp nu men jag vill verkligen inte få min mamma inblandad. Jag har försökt vänta tills jag fyller 18 och blir myndig men jag vet inte hur mycket längre jag klarar av att vänta. Det är lite mer än ett år kvar tills dess men jag vill inte att min mentala hälsa ska fortsätta förstöra allt för mig. 

Finns det något sätt att få gå på bup utan att min mamma behöver vara med eller ens vara medveten om det?

Hon har ensam vårdnad över mig och jag har inte mycket kontakt med min pappa. Vill absolut inte ha med honom heller. 

Ann

BUP svarar:

Hej Ann!

Du berättar att du varit nära att skada dig igen och haft ångest, tvångstankar och mardrömmar under sommaren. Det låter angeläget att du får hjälp så du inte behöver ha det så.

Men har du bara fått medicin, inte samtalat med någon? Och om du inte talat med någon är det för att du tyckte det blev för svårt? Eller för att din mamma var med i rummet?

Medicin kan vara till hjälp när man mår dåligt, men först och främst är det viktigt att få möjlighet att tala med någon om sina tankar och känslor. Då kan man börja se vad som gör att man mår dåligt och vad man behöver för att må bättre.
För ångest är oftast inte något som drabbar en från ovan, utan en naturlig och normal reaktion på att något är för svårt. Något som man ännu kanske inte sett eller inte hittat en lösning på.
Då behöver man tala med någon för att få hjälp att hitta nya sätt att förstå sin situation.

Det är förstås svårt att göra det om din mamma är med under samtalen.
Du behöver få tala med någon ensam, någon som har erfarenhet och utbildning av sådana samtal. Den personen vet att det är svårt att prata om känslor och kan hjälpa dig med det. Och det behöver inte vara den läkare som skrivit ut medicinen.

Du kan inte gå till BUP utan att din mamma är införstådd, men hon måste inte vara med under samtalen - även om det också kan finnas några gemensamma samtal.

Du kan själv ringa till BUP och fråga om detta. Men om det inte fungerar kan du också vända dig till ungdomsmottagningen i din kommun.

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta