Skäms så över mig själv

Hej.. jag skäms otroligt mke över mig själv och känns som att allt är mitt fel.

när jag va liten så blev jag och mina syskon misshandlad av min pappa (han va alkolist) och även matade oss med alkohol ibland, sen så flyttade ja till ett familjehem och de va bra.

jag mår extremt dåligt och har haft självskadebeteende i 3år, anorexi i 3,5 bulimi i 1år och varit deprimerad i snart 4år, allt i mitt liv är kaos få int ha min mobil har utegångsförbud, de är kaos i mitt huvud gå hela tiden å tänker på vad som jag blivit utsatt av då jag va liten och nu på senaste tiden vart med om massa inblandningar me soc och polisen ha fått LVU pga att jag rymma hemifrån flera ggr druckit sprit för att döva mina känslor skär mig och röker pga att mitt liv är knas och vet inte vad de är för fel på mig vissa säger att jag ha adhd vissa bipolär vissa ocd fattar int ett skit fick int gå klart 9an pga mitt mående och av mitt beteende och självmordstankar&försök har 1chans på mig  att sköta mig annars blir de SIS enligt va soc o polisen... ser ingen framtid att är svart min ork finns inte längre vill ba lägga mig ner på golvet och ge upp orkar inte gråta 24/7 eller gå runt och vara helt jävla hyper eller vara jävligt deprimerad i perioder allt börja då jag var 12år nue jag 15 ett sånt liv gå ju int att stå ut med å leva i och hela tiden fråga vad de är för fel på mig och sen att ha sömnproblem på de a och vet int hur jag ska gö för att kunna sova på nätterna längre vet int vad jag ska ta mig till.. allt i mitt huvud är kaos allt är ba för mke och oklart som fan vågar int prata med nån längre känns som att folk kmr tycka att jag ä helt jävla störd i huvet vilket jag ksk är oxå, förtlåt för flummigt å oklart brev men jag hoppas att ni tror mig och vill hjälpa mig💔

(går på bup men har uppbehåll nu tills i höst då jag ska gö en utredning)

j

BUP svarar:

Hej!

Tack för ditt brev. Du beskriver att du mår mycket dåligt. Dina känslor är starka och mycket känns rörigt för dig. Och kanske är det särskilt svårt för dig just nu för att det är uppehåll i BUP-kontakten?

Du säger att du skäms över dig själv och att det känns som allt är ditt fel. Det känns så men det är inte så. Du har varit med om svåra saker när du var liten. Du har inte kunnat känna dig trygg med, utan utsatt av, din pappa som skulle varit den som tagit hand om dig. När det varit så i ens liv är det vanligt att man, när man kommer i tonåren, reagerar som du gör nu. Även om det känns så nu betyder inte det att ditt liv kommer att vara så här i fortsättningen.

Vad bra att du har kontakt med BUP. De kan hjälpa dig. De utredningar som planeras är till för att bättre förstå ur man ska göra så att du mår bättre.Socialtjänsten och polisen är också till för att hjälpa. Försök att inte se kontakten med socialtjänsten och polisen som en bestraffning. De förstår säkert också att du inte mår bra nu.

Och försök att inte skämmas över dig själv. Det är förstås lättare att säga än att göra. Men jag, som läst ditt brev och skriver till dig nu, försäkrar att jag inte ser dig som någon som bara ställer till det, utan som en flicka med många starka, svåra känslor som gör det rörigt och som har svårt att tro att vuxna kan hjälpa, utan att hon måste göra allt själv.

Men jag vet att det finns vuxna som kan hjälpa. Försök att tro på det. Det kan bli mycket bättre än det är nu.

Försök tala med andra. Du är inte, som du själv säger, körd i huvudet.

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta