Varit utsatt för psykisk våld

Hej!

Jag är en tjej på 13 år som inte mått så bra under några månader nu. Jag mår katastrofalt. Jag har varit utsatt av psykiskvåld av min egen pappa, men har ingen direkt kontakt just nu. Jag har haft "attacker" där jag får flashbacks till saker som hänt förut, då jag inte har kunnat andas och känt som om jag befinner mig i situationen igen. Jag har även många mardrömmar som plågat mig med saker från mitt förflutna. Jag har kollat runt på vad mina attacker kunde vara och tyckte att dem stämde in på ptsd. Ska jag göra en utredning? För jag mår verkligen inte bra. Men det har ingen märkt.

Jag har som sagt mått så här i månader nu, men ingen har märkt något. Jag har inte berättat för min mamma. Hon och jag kommer inte så bra överens. Jon kan bli arg på mig väldigt lätt och skrika saker till mig som "man får leta efter en mer efterbliven unge". Hon kan också bli hotfull. Ett exempel är när hon så åt mig att äta, jag var inte hungrig då och sa att jag kunde äta om en halvtimme eller timme. En sån enkel sak fick henne att bli jättearg. När jag sedan råkade tappa lite mat blev hon så arg att hon slog mig. Det gjorde visserligen inte så ont, men bara det att hon gjorde det fick mig att bli så chockad att jag bara satte mig ner och stirrade på ingenting medans hon fortsatte att skrika på mig. Hon kan även börja hota med självmord, hon kan säga saker som "vill du att jag ska dö? För du kommer ta dö på mig!" Ärligtalat hade jag inte velat det för ett tag sen, men nu känner jag bara att jag skulle skita i det. Allt det här som hon gör förvärrar bara mitt mående. 

Jag vill göra en utredning för att se om jag har ptsd men jag behöver nog ta med henne, och jag vill inte behöva berätta för min mamma om hur jag mår. Hur ska jag göra? Ska jag göra en utredning? Hur skulle jag i så fall gå till väga?

-Hopplös tjej

BUP svarar:

Hej!

Tack för ditt brev. Du är inte en "Hopplös tjej" hur mycket än du själv, din mamma eller din pappa säger eller påstår det! Men kanske kan det ibland kännas hopplöst -men det är en annan sak.

Bra att du skriver och vill ta reda på saker. Jag tycker absolut att du ska berätta och söka hjälp eftersom att du varit utsatt för psykiskt våld av din pappa och att det har satt sina spår. Du nämner flashbacks och mardrömmar.

 Du har rätt i att du behöver informera din mamma och jag tror också att du ska berätta för henne hur du faktiskt mår. Det blir enklare om du kan prata med din mamma och ni tillsammans tar kontakt med BUP för att utreda och behandla dina besvär. Kanske kan din mamma också få hjälp och stöd i hur hon på ett bättre sätt kan hjälpa dig med dina problem? Man får inte slå sina barn och man får inte hota med självmord. Det blir också en form av psykisk misshandel som det är svårt att värja sig emot. Du skulle kunna ringa Bris och prata om din hemsituation mer ingående eller kanske chatta på Tjejzonen för att få hjälp och stöd.

Om din mamma av någon anledning inte vill att du ska få hjälp för dina problem så tycker jag att du ska diskutera saken anonymt med BRIS och/eller ta kontakt med Socialtjänsten. Hur du gör detta kan du läsa om på KollPåSoc.

Lycka till!


Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta