Arga tankar på att döda dem som irriterar mig

Hej, jag är en 17 årig tjej.

Jag har har väldigt detaljerade tankar av att döda folk. Både barn och vuxna. Men inte bara vem som helst. Dom måste irritera mig eller förtjäna det. Allt startade rätt så milt. Som ett skämt för mig själv. Som ”haha skulle vara kul att döda den där personen just nu med hur jobbig hen är” men det har blivit värre. Mer detaljerat, mer kallande, mer intressant. En del av mig känner att om jag inte hade så mycket kontroll som jag har så skulle jag ha dödat någon vid det här läget. Jag har funderat på att berätta om det här förut men har varit rädd att folk tror jag är galen och allt jag säger här kan användas emot mig i en rättegång eller hur? Självklart har jag inte dödat någon. Är för feg. Men ändå. 

Idag kände jag mig lite extra rädd över mina tankar. Eller ”rädd” är inte rätt ord. Jag bryr mig inte, jag tycker det är ganska roligt och ”satisfying” om jag ska vara helt ärlig. Men självklart så skulle någon annan inte tycka det var så bekvämt. 

Jag var ute och gick med min hund och det var 2 barn ute och lekte. Dom var så som dom flesta 4-6 åriga killar. Högljudda och irriterande. (Jag hatar barn Btw) men just då, hade jag tanken att strypa en av dom. Den äldre av de två. Strypa honom och bryta nacken av skiten medans han gråter. Därefter kom en mildare tanke, hota dom. ”Vill du dö?” ”Vill du fucking dö jävla horunge” sa jag i mitt huvud. ”Varför skär du inte upp dina armar huh?” ”Eller hoppa av taket, det låter kul va? Gör det det skulle vara kul, jag lovar” i mitt huvud. Jag duckar huvudet och går fort förbi. Gömmer mitt leende. När jag tänker tillbaka på det så skrattar jag. Det är som att man bara kan andas ut efteråt. Mina händer skakar medans jag låtsas ha halsen mellan dom. Mina andetag skakar, knäna böjs. Och när allt är över så är allt så lugnt. Så skönt. Men jag har aldrig sagt eller gjort något. Om man frågade någon som känner mig skulle dom säga att jag inte äns skulle göra illa en fluga.

Jag älskar djur, skulle aldrig göra illa något djur (förutom kryp osv) men människor är så änkla att vilja döda. Speciellt när dom är så jävla irriterande. 

Jag blev sexuellt trackasserad på bussen i 7an. Det var ett tag sen. Men jag tänker fortfarande på hur jag skulle döda dom jävlarna som valde att röra mig den dagen. I början så såg jag mig själv skuta ner dom, bara sådär. Men det är alldeles för snällt. Dom förtjänar inte att komma ut så enkelt. Man ska tortera dom tills dom vill dö. Amputera fingrar och tår, skära upp dom utan att låta dom dö. Om dom ska dö ska det vara långsamt. Man skulle kunna ta reda på hur många bitar man kan skära upp en kropp innan dom dör. Åter igen, bara tankar. Och detta var länge sen. Men tänker fortfarande på det ibland.

Men på senaste tiden så har mina tankar mest fokuserat på små barn. Speciellt pojkar. Jag har aldrig tyckt om barn, speciellt pojkar men man kan ju tycka att mina tankar går lite för långt. 

Jag skulle aldrig döda någon på riktigt. Tror jag? Även om jag ville så tror jag inte jag skulle kunna. 

Det är ingen idé att fråga om detta är normalt för det kan det knappast vara. Men det skulle vara skönt att bli av med dessa tankar. Men jag vet inte hur. Jag känner att om jag skulle säga till någon skulle dom tro jag är galen. Vilket jag kanske är jag vet inte. Men jag känner att jag måste berätta för någon för tankarna gör mig galen och det känns bara så skönt att få ut allt. Hoppas någon fattar? Vet att det är lite mycket att ta in.

Elin

BUP svarar:

Hej och tack för ditt brev och din fråga!

Du beskriver tankar som du har om att döda andra. Det handlar inte om att döda vem som helst utan det handlar om människor som du verkar vara irriterad och arg på. Du skriver också om att du aldrig skulle kunna död någon och att du aldrig skulle kunna döda ett djur. Du skriver om att du tänker att du är för feg att göra något.

Du beskriver en situation då du blev sexuellt trakasserad på bussen och sedan de arga tankarna som följde på den händelsen. Det är inte svårt att förstå att en sådan händelse kan väcka massor av ilskna tankar som skulle kunna innehålla att de som utsatte dig borde dö. Jag undrar om du är en person som har lätt att uttrycka när du är arg eller missnöjd?

Du beskriver själv att människor som känner dig inte skulle kunna tro att du ens skulle kunna göra en fluga förnär. Kanske är det så att det inte är så lätt för dig att låta arga känslor synas och låta människor omkring dig förstå när du är arg eller missnöjd med något. Det skulle kanske kunna spela en roll för dig i det du beskriver. Du kanske behöver ha lite hjälp med att ta reda på varför arga känslor inte riktigt får finnas hos dig annat än i tysta tankar om att döda irriterande typer.

Det låter som något viktigt att du försöker ta hjälp med detta. Du skulle kunna kontakta ungdomsmottagningen där du bor. På ungdomsmottagningen jobbar det människor som är mycket vana vid att möta unga med bland annat sådana frågor och sådan oro som du har. Då kan du få hjälp i att reda ibland annat varför det inte får finnas arga känslor i dig. Varför det verkar vara något som inte är riktigt tillåtet. Då kanske du skulle kunna få det lite lugnare med dig själv och slippa en del av den oro du känner inför sånt du tänker och känner. Ungdomsmottagningen kan hjälpa dig vidare om det inte skulle vara rätt ställe för dig.

Lycka till!

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta