Vill sluta bita mig

Sen mellanstadiet har det varit sällan jag mått riktigt bra. Jag kommer inte ens ihåg hur allt startade. Jag vet att i 6:an skar jag mig för första gången. Jag tror att jag gjorde det på grund av hur folk i skolan fick mig att känna. Jag pratade först med skolsystern och sen med mamma. Jag fick lite hjälp och la tillbaks kniven där den skulle vara. I början av 7:an skar jag mig igen. Jag tror jag gjorde det på grund av att jag kände mig ganska osynlig och ignorerad av mina vänner och ibland till och med min familj och släkt. Precis som första gången pratade jag först med skolsystern och sen med mamma. Jag gav mamma min kniv och sa till henne att gömma den, så att jag inte skulle kunna skada mig själv med den igen. Just nu går jag fortfarande i 7:an, men jag känner mig fortfarande osynlig och ignorerad. Jag har börjat med självskadebeteende igen. Den här gången biter jag mig själv. Jag biter mig i armen, hårt så att det blir märken. Jag började med att göra det i smyg i skolan, men nu har jag också börjat hemma. Jag vill inte göra det, eftersom jag vet hur det kan påverka de omkring mig. 

Jag vill inte berätta för mina föräldrar om mitt självskadebeteende, för jag tycker det är jobbigt att prata om det, och framför allt de frågor som jag kommer få. Några av mina vänner vet redan om mitt självskadebeteende, men de vet inte hur de ska kunna hjälpa mig. Jag vill inte att de ska behöva må dåligt på grund av mig. Kan jag få tips på vad jag kan göra?

Sad Llama Wannabe

BUP svarar:

Hej!

Du vill ha tips av oss vad du ska göra. Svaret har du redan kommit på själv. För du har ju redan pratat med din skolkurator och sedan med din mamma, då du gick i årskurs 6. Nu behöver du göra det igen.
Om du kan gå direkt till dina föräldrar eller om du på nytt vill få stöd av din kurator vet jag inte. Hur du än väljer att göra så måste du berätta för att få rätt hjälp och stöd.

Det kan vara svårt att på egen hand bryta ett självskadebeteende. Jag tänker att du behöver få beröm för att du klarat av att stå emot och inte bitit dig i armen. Tillsammans med dina föräldrar eller någon professionell behöver ni förstå varför det händer. Om det är någon situation som gör att du blir extra orolig och börjar göra dig illa. Vad det är som utlöser ditt självskadebeteende. Du har ju tidigare varit inne på att det fanns ett samband mellan hur folk i skolan fick dig att känna och att du självskadade.

Att några av dina vänner känner till det, är ingenting du kan göra något åt nu när det inte är en hemlighet längre. Det som är viktigt är att de får reda på att du kommer att söka hjälp och att de inte längre behöver oroa sig för detta.
Om du känner någon som mår dåligt och skulle behöva hjälp - uppmuntra hen att prata med någon vuxen hen har förtroende för och sök hjälp.

Jag kan förstå att du inte vill prata om ditt självskadebeteende med dina föräldrar. Att det är jobbigt att få en massa frågor. För mig är frågorna ett bevis på att du är viktig och betydelsefull. Att fråga är ett sätt att förstå och att bry sig. Du undrar på vilket sätt du kan få hjälp.

Du ska få ett tips om en verksamhet som heter Shedo shedo och som har en chatt du kan höra av dig till.

Ungdomsmottagningens hemsida umo har en text om självskada som är bra och informativ.
Börja där om du inte redan tagit mod till dig och pratat med dina föräldrar eller din skolkurator.

Det är viktigt att du berättar om dina jobbiga känslor av att känna dig osynlig och ignorerad. Det verkar vara en central del i att du mår dåligt.

Fint att du lämnade tillbaka kniven till din mamma. Du har klarat av att sluta tidigare. Glöm inte bort det och du kan göra det igen, med hjälp.

Det är super viktigt att du får hjälp att ta hand om alla jobbiga känslor du går och bär på.

Tack för ditt brev och ta steget och sök hjälp.

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta