Känns bara tomt efter vännens självmord

Nyligen begick en av mina nära vänner självmord. När jag och mina vänner fick reda på det var vi helt förstörda men redan andra dagen började jag känna mig mer tom. jag var inte glad men inte ledsen häller. jag kände ångest några dagar efter men kunde inte gråta mer. De andra kunde derimot det och pratar om att de har  som en ask med känslor inom sig som de inte haft tid att öppna än. Jag vet att min vän betyda mycket för mig och vill visa det men jag har inga känslor kvar känd det som. Jag har  alltid haft svårt att förstå känslor men oavsett hur lite jag reagerat på saker som hänt har det aldrig känts så här tomt.

J

BUP svarar:

Hej J!

Att förlora en närstående, släkting eller vän är alltid smärtsamt och medför att man känner sorg. Speciellt komplicerat kan det vara om den bortgångna tog livet av sig. Det kan uppstå en virrvarr av känslor eller så gör det inte det. Det här är min poäng.

Vi människor är olika hur vi reagerar på händelserna runtomkring oss. Vissa är mer känslosamma, visar starka, ibland även dramatiska känslor, andra är mer återhållsamma, visar inte så mycket utåt  och mer än det: vissa av oss upplever inte ens samma intensiva känslor. Det hänger ihop med ens grundläggande temperament, grundläggande personlighet. Inget av dessa varianter speciellt bra eller speciellt dåligt, rätt eller fel och det säger inte heller någonting om man är eller blir en lycklig människa eller inte. Det finns inga normer här.

Detta gäller rent allmänt. Jag säger detta för att det finns en klang i ditt mejl som tyder på att du tror att det "fattas"något hos dig som inte brukar uppleva så starka känslor som andra. Det gör du inte heller nu, efter vännens bortgång. Det är naturligt att du på detta tragiska dödsfall upplever förlusten av en god vän på ditt sätt men inte på andras sätt. Jag kan tänka mig att det finns sådana som gråter varje gång när namnet på vännen dyker upp eller någonting påminner om hen. Men det kan inte förväntas av alla, inte heller från dig. Du har en annan personlighet, ett annat mönster att reagera på roliga och hemska händelser och till vardags överhuvud taget.

Därtill kommer att sorgen är i sig någonting som vi upplever på väldigt olika sätt och på olika sätt i olika perioder. Sorgen är "randig" sägs det. Starka känslor avlöses av en "kall period", man kan känna bara så som du, en tomhet, man kan göra allt för att glömma, vissa sörjer längre, andra går snabbare vidare etc. Även här gäller att det inom breda ramar inte finns något rätt och fel eller något "normalt", bortsett från om man fastnar i en sorg och inte kan ta sig vidare. Men det gäller inte alls i ditt fall, vilket är bara bra.

Under alla omständigheter är bra och viktigt att kunna tala om den borgånga och sorgen med andra, både med sådana som personligen är berörda och sådana som inte är personligen berörda, till exempel föräldrar och andra vuxna och även vänner.

Nu känner du en saknad på någon nivå som kan upplevas som tomhet. Det kommer att förändras med tiden, det ligger i sakens natur. Men om denna känsla av och tanke på tomhet fortsätter att mala i ditt huvud och du kan inte släppa den kan du behöva tala med någon professionell. Skolkurator kan vara en bra bollplank eller du kan vända dig till ungdomsmottagningen. Några sådana samtal kan betyda mycket för att du bättre förstår dina reaktioner och går vidare med ditt liv.


Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta