Har en sån stor smärta inom mig

Hej jag har under ett år mått skit dåligt. Jag har ångest varje dag och en sån stor smärta inom mig. I skolan säger folk massa grejer om mitt utseende. Jag har efter de börjat höra och se saker. Inte allt så ofta, de kommer när jag minst anar de. Tillexempel för bara nån timma sen såg jag någon tjej med hatt och vitt ansikte. Men försvann precis när jag kollade noggrannare, jag hörde även mitt namn upprepas i mitt huvud. Känner mig ledsen hela tiden och har tappat lysten helt. Jag är aldrig med vänner, de ända jag gör är att stänga in mig i mitt mörka rum. Orkar verkligen inte mer. Allt känns så jobbigt. Vill inte leva mer. Jag orkar inte mer, jag ser verkligen ingen mening med nått. Jag vet inte ens om jag kommer leva om en vecka. Slår mig själv varje gång jag får ångest men de hjälper inte. Har haft ett självskadabeteende förra året men jag tvingades komma ur de av min mamma. Har alltid sån grov aggrission i mig. Jag vill bara slå nått. Hugga mig själv eller nått. Jag är tvången att göra nått och då slår jag mig eller klipper sönder min hud på fingranska med hjälp av en nagelsax. Jag skiter i allt. Jag kan tillägga att jag hår hos en skolkurator men har inte fått chansen att berätta om detta hon pratar bara om relationer med mina kompisar och sånt. De hjälper mig inte alls. Min mamma vet att jag mår dåligt för att jag kan få utbrott ibland och då vill jag bara ta mitt liv och de skriker jag. Hon verkar inte hjälpa med nått. Antar att de ända jag kan göra är att försvinna bort i ingen stans. Skolan stressar bara upp mig. Ibland är jag hemma när jag inte orkar mer och har ångest. När jag ska sova är de som att de är nån nervositet inom mig. Men inte precis som de, de känns liksom tungt. De. Känns som att ingen kommer kunna hjälpa mig, inte nån. Jag kommer en dag dö och jag bet hur. Om ni inte svarar så förstår jag jag är inte värd att ta hjälp jag borde dö. 

Jag

BUP svarar:

Hej!

Tack för att du skriver till oss med dina viktiga tankar och frågor. Så väldigt tungt du verkar ha det. När man befinner sig mitt i dessa svåra känslor så är det mycket vanligt att man både kan känna sig djupt värdelös och börja tro att man inte kan vara värd någon hjälp, eller ens värd att må bättre.

Det stämmer så klart inte!!! Försök att kämpa emot dessa mörka tankar för de stämmer verkligen inte. Att lyssna till dem kommer bara göra dig ännu mer ledsen och förtvivlad.

Många många unga känner och tänker som du gör nu när man går igenom känslomässiga svårigheter. Jag är glad att du skrev till oss, det betyder att det finns en styrka inom dig, och nu måste du ta nästa steg för att du kan få den hjälp och det stöd som du behöver få.

Det är verkligen bra att din mamma vet att du mår dåligt men hon verkar inte riktigt ha förstått hur djupt dåligt du mår. Det kanske verkar konstigt, men det är väldigt vanligt att föräldrar inte fullt ut förstår innebörden av de tecken många unga visar när man både kan vara deprimerad och ha svårare ångest.

Att det tar tid innan din mamma förstår mer djupet av dina svårigheter betyder inte att hon inte bryr sig om dig! Men nu behöver hon få veta mer om hur du mår så hon kan stötta dig på rätt sätt och hjälpa dig att få den hjälp du verkligen behöver få.

För så här dåligt som du mår nu ska du inte behöva gå runt ha det. Det finns också bra hjälp för dig att få!

Jag funderar på om du skulle kunna visa din mamma det här du skrivit till oss? En del tycker det kan gå lättare att berätta för förälder om man visar något man skriver, kanske genom ett sms. Kan det fungera för dig? Eller tror du att det är bättre om du pratar med henne?

Det är viktigt att berättar du känner dig mycket nedstämd och att du har allvarliga självmordstankar. Då kan din mamma hjälpa dig att kontakta BUP.

Jag tror du kan behöva få komma till din BUP-mottagning för bedömning. Då kan du få hjälp att gå igenom vilken form av fortsatt hjälp och behandling du behöver så du kan börja må bättre igen.

Om det känns omöjligt svårt att berätta för din mamma i  nuläget så funderar jag på andra sätt som du kan ta hjälp genom.

Det är bra att du har varit hos skolkuratorn men du kände att du inte riktigt fått chans än att berätta om hur du mår. Så frågan är nu om du tror att det skulle gå att prata mer med din skolkurator?

Skulle det kännas som en väg fram att kanske skriva och berätta det här du skrivit till oss för skolkuratorn? Ibland kan det kännas lättare att få lämna över ett brev än att säga med ord. Då skulle hen sedan kunna hjälpa till att kontakta din förälder. Skolkurator brukar också kunna hjälpa en att få kontakt med BUP eller annan hjälp som man kan behöva.

Om det här inte heller känns som det kan fungera för dig så skulle jag vilja att du ringer till BRIS och får prata med en kurator där. Du kan vara helt anonym om du önskar. Det viktiga är att du kan få råd hur du kan få rätt hjälp. För det behöver du få nu.

Det är viktigt att du tar hjälp nu så fort det går, så du kan få det stöd du verkligen behöver för att steg för steg börja må bättre igen!

Länktips

UMO:s webbplats kan man hitta svar på frågor om kroppen, sex, kärlek, vänskap, tobak, alkohol, droger, om att må dåligt, och mycket mer. 

Umo.se

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta