Låtsas för alla hela tiden

Hej jag är en 13 årig tjej som mår väldigt dåligt. Jag vet inte vad jag ska gör för att jag låtsas för alla att jag är glad hela tiden och låtsas för mina föräldrar för jag vill inte att dom ska bli besvikna på mig och jag känner att min mamma sldrig skulle förstå hur jag mår. Nu på senaste tiden har jag börjat vakna på natten och i skolan har jag behövt gå på toan för att gråta och jag har haft väldigt många självmordstankar men ingen vet om  hur jag mår. Jag orkar inte mer och vet inte vad jag ska göra jag mår bara dåligt hela tiden och jag har haft självskadebetende innan och skurit mig själv. Jag tycker att jag är tjock och en gång spydde jag upp maten, jag väger 48kg och är ungefär 155cm lång men jag vet ju att jag inte är tjock men samtidigt tycker jag det och jag äter aldrig i skolan bara när det är lax och det är bara typ en gång på två månader. Jag vill kunna prata med nån men det finns ingen att prata med och det hade känts så mycket bättre och prata med nån. Och det känns som att mina problem inte är nått jämfört mot nån annans problem men snart klarar jag inte mer. I skolan mår jag nog sämst jag kan inte konsentrera mig på lektionerna och jag orkar bara inte jobba och jag orkar inte med skolan. Jag får ångest av skolan.

Meja Lundberg

BUP svarar:

Hej och tack för ditt brev!

Det låter jättebesvärligt för dig att du känner att du måste låtsas så mycket. Att du tänker att du inte räcker till och duger som du är. Du skriver att du låtsas till exempel att du är glad hela tiden även fast du kanske inte alls är det.

Du tror inte att din mamma skulle kunna förstå dig och du tror att dina föräldrar skulle bli besvikna på dig för att du inte är som du tror att de vill att du skall vara. När det är så mycket av känslor och tankar som inte får finnas, som du beskriver, brukar det kunna vara så att de sakerna hittar andra vägar att ta sig ut. För din del skriver du att du blir ledsen i skolan och att du får tankar på att inte leva.

När du skriver att dina tankar och känslor inte är lika viktiga som andras så kanske det är ett uttryck för precis det som är svårt för dig och det som bidrar till att du inte tror att din mamma skulle kunna förstå dig och vara ett stöd för dig. Jag tycker att det låter som en viktig sak att du får prata med någon om allt som rör sig i ditt inre.

Du tror inte att det finns någon som du kan prata med. Jag vet att det visst finns sådana möjligheter. Det behövs dock att du försöker övervinna din oro att det du tänker och känner inte är tillräckligt viktigt. Jag tycker att du skall fundera över om det finns någon skolkurator eller någon annan vuxen på din skola som du kan ha lite förtroende för.

Du kan också vända dig till ungdomsmottagningen. Där jobbar det vuxna som är mycket vana vid att möta unga människor som har det som du. Jag tycker också att du skall försöka testa med att prata med dina föräldrar. Det kanske visar sig att de visst vill lyssna på dig och försöka förstå dig. Du vet inte innan du prövat. Då kan ni tillsammans också kontakta BUP för att se om du kan för hjälp där.

Lycka till!

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta