Orkar inte med den dagliga smärtan

Hej.

Jag är en tjej på 15, snart 16 år och har känt mig nedstämd nästan varje dag i snart 4 år nu. Har gått igenom mycket då mina föräldrar är skilda och min pappa lever med min bonusmamma som är alkoholist och som vid ett tillfälle slagit mig i ansiktet. Bott där i 5 år men efter att hon slog mig har jag inte bott där eller träffat henne, ca ett år snart. Går hos familjeteamet hos kommunen (har gjort de varannan vecka det senaste halvåret och även några gånger för ca 3 år sedan) med min pappa och träffar även han utanför ca en gång varannan vecka. Mitt mående blir lite sämre för varje dag och börjar inse att jag inte har mycket att leva för längre och orkar inte med den dagliga smärtan jag går med utan vill bara att allt ska ta slut. Är även orolig för min vikt då jag väger lite, är smal och känns omöjligt att gå upp i vikt, detta är även en sak jag mår rätt dåligt över. Gått till bup första linjen sammanlagt i två rundor innan men vågar inte berätta helt om mina självmordstankar eftersom min mamma kommer få reda på det och vill inte att hon ska må sämre än vad hon redan gör över mitt egna mående. Även under åren gått till 4 olika psykologer men känner inte att något hjälper. Pratar emellanåt med socionomen på min skola och hon tror att jag kan vara deprimerad och vill ha hjälp för är trött att må som jag gör men vet inte hur jag ska ta mig till för ingen vuxen i min omgivning verkar ta mitt mående seriöst och snart kommer jag ge upp helt... Har även problem att sova och sover ca 3/4 timmar per natt och brukar i vanliga fall behöva 8 timmar sömn. Vaknar även flera gånger per natt och har svårt att somna om igen. Vad ska jag göra?

Orolig tjej

BUP svarar:

Hej!

Du berättar om en svår livssituation. Och du har varit nedstämd under lång tid men inte fått någon hjälp trots att du försökt att tala med flera.

Undrar varför samtalen inte hjälpt dig? Är det så att de vuxna omkring dig har så mycket egna problem att de inte tillräckligt kan vara det stöd för dig som vi alla behöver i när vi är i din ålder?

Du säger att du inte vill att din mamma ska få veta om dina självmordstankar för att hon då själv kan må sämre. Känner du att dina föräldrar behöver ditt stöd för att må bra?

Då behöver dina föräldrar själva stöd för att kunna vara föräldrar på ett bättre sätt. Det är kanske något som socialtjänsten redan försöker arbeta med?

Du har gått igenom mycket och det har också påverkat dig mycket. Att tala med någon om sina svåra tankar och känslor kan vara nödvändigt för att må bättre. Men då är det också viktigt att man vågar tala om hur det verkligen är. Det är då man får bäst hjälp.

Det verkar som kuratorn på din skola ändå ser att du mår dåligt och att du behöver mer hjälp. Kan hen hjälpa dig att tala med dina föräldrar och med socialtjänsten och kanske med BUP? Och finns någon på socialtjänsten som du kan berätta för om hur dåligt du mår? För även om socialtjänsten arbetar med din familj så mår du inte bättre. Något mer behöver göras.

När föräldrar mår dåligt är det lätt att tänka att det på något sätt är ens eget fel. Det känns så men det är inte så. Dina föräldrar ska få stöd av vuxna. Du är ännu alldeles för ung för att ta ansvar för dina föräldrar. Försök att inte lägga ett sådant ansvar på dig själv!

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta