Antisocial personlighetsstörning eller något annat?

hej!

jag har haft problem med min mentala hälsa väldigt väldigt länge. Jag har återkommande depressioner, självskadebeteende (periodvis), panikattacker, svåra sömnproblem. Jag har haft dessa problem i 5 år och ska nu börja gå hos psykolog. Jag har tänkt och funderat på att jag kanske har en mildare form av ASPS (Antisocial personlighetsstörning). Jag vet att man måste vara minst 18 för att få diagnosen, men jag är 18 om bara några månader och mycket stämmer in på mig. Jag har alltid manipulerat människor och tyckt att det är väl deras fel om de är så naiva och faller för det. Har inte insett förens nyligen att det är ett vanligt tänkande kring många med ASPS. Jag var väldigt sexuellt aktiv i tidig ålder (13) och brukar sätt mig i olämpliga och riskabla sexuella situationer. Jag har och är ibland involverad i mindre kriminella aktiviteter, (har inte varit hardcore kriminell direkt). Jag började att snatta när jag var 14, inte lika mycket längre. Jag brukar använda droger om jag är uttråkad ( Skulle inte säga att jag använder det ofta, bara om jag är extremt extremt uttråkad). Vilket är en annan sak jag är uttråkad hela tiden. Det är inte att jag är lite uttråkad och för det inte finns någon att vara med, nej utan det är riktigt jobbigt och jag skulle kunna göra vad som helst för att inte vara uttråkad, vilket är då som jag börjar hamna i lite skeva situationer. Jag brukar inte bry mig så mycket om jag hamnar i fara (För det är ju det som är lite hela meningen också??) eller andra. Vilket är det som varit med mitt självskadebeteende, jag bara blir väldigt uttråkad.

Jag kan förstå mig på andra människors känslor logiskt, förstå mig på varför dem är där etc, men jag kan liksom inte relatera eller orkar bry mig speciellt mycket. Jag verkar inte ha några eller väldigt lite negativa reaktioner till negativa händelser. För 2 veckor sedan blev jag våldtagen (För jag var uttråkad och följde med en okänd snubbe in i hans bil för 1500kr). Vi hade kommit överens om att vissa saker var okej och andra inte, men som förväntat går han över gränserna vi hade satt och även om jag säger nej så har han sex med mig, hela den kvällen kändes saker och ting lite mörkare än vanligt, men inte jordens undergång. Kom över det på någon dag och jag skämtar om det med min kompis (Den enda jag sagt till) ibland, då blir hon sur och säger att "Jag ska ta det seriöst, för det var en traumatisk händelse, och det är en försvars mekanism för du inte vill se det riktiga problemet bla bla bla" Det kan förvisso vara en försvars mekanism, men mitt liv har inte dramatiskt förändrats för att jag blev våldtagen och jag fått PTSD attacker. Jag bryr mig inte att det hände, jag fick 1500kr liksom och jag kom över det (Inte för att det var mycket att komma över men.....). Samma reaktion till när min kompis ringde och sa att han skulle ta livet av sig samma vecka (Det var en väldigt skev vecka) Jag var nästan på väg att lägga på för att jag inte orkade prata med någon, men ringde polisen iaf (Bryr ju mig om honom och vill inte att han ska dö såklart),  efter så kände jag bara "äntligen får jag vara ifred". 

Jag har haft problem med lärare sedan 7:an och skolkat mycket vilket jag fortfarande gör och bryr mig inte så mycket om mina skolresultat (Men det går ändå förvånansvärt bra). 

Jag vet att man måste haft diagnosen, eller visat symptom på uppförandehetsstörning som ungdom, vilket jag ändå tycker jag har, kan ha fel, men finns det någon annan förklaring till allt detta än ASPS?

:)

BUP svarar:

Hej!

Du skriver en intressant och analyserande redogörelse om hur du fungerar som person. Detta knyter du ihop med en viss typ av personlighetssyndrom, nämligen den antisociala som tidigare kallades antisocial personlighetsstörning.  Du fokuserar huvudsakligen just på diagnosen och undrar om ditt sätt att fungera som person har sin förklaring i den diagnosen du ställer på dig själv eller om det kan förklaras av något annat. Det låter så som om tror att en diagnos är den ultimata förklaringen och verkar inte fundera vidare - jamen hur kom det sig att jag blivit en sådan person, vad ligger bakom att min utveckling har tagit just en sådan riktning.

Missförstår mig inte, jag kan inte veta om du har en viss personlighetsstörning/ personlighetssyndrom eller inte och om du har vad är det för typ. För att kunna ställa en diagnos räcker det aldrig att bara inventera vissa symtom, man måste också titta på en massa omständigheter kring en persons uppväxt, livshistoria och olika andra faktorer som påverkar ett barns utveckling.

Det är en rätt så utbrett missuppfattning att man föds med en given personlighet. Så är det absolut inte. All vetenskaplig forskning visar att det är ett samspel mellan vissa genetiska faktorer (sårbarhet, anlag) och miljöpåverkan som sedan resulterar i hur man blir som vuxen. Vissa gynnsamma miljöer (mycket omsorg, varm, trygg miljö, kärlek, empati) kan kompensera för en del medfödd sårbarhet och tvärtom, en hård, kärlekslös, kall och eller traumatisk uppväxt kan förstöra jättemycket för vem som helst.

Det betyder också att inte heller du är född så som du är nu. Även i ditt fall gäller det att du måste ha varit påverkad av en massa faktorer under din uppväxt som ledde till att du började redan för många år sedan må psykiskt dåligt, så som du inledningsvis beskriver. Men det betyder samtidigt att det är inte heller givet för all evighet hur man är eller fungerar i ett visst skede av sitt liv, det går att ändra på!

Det är alldeles utmärkt att du nu börjar gå hos en psykolog. Det viktigaste med psykologsamtal enligt mig är att ni tittar på vad är det som ligger bakom din psykiska ohälsa, vad det är som du vill och kan ändra på. För det råder ingen som helst tvekan om att du fortfarande inte mår bra och du går in i relationer, händelser och missbruk som kan jämställas med självskadebeteende.

Det är mycket du behöver arbeta med hos psykologen. Hoppas ni kommer fram till vilka förändringar är viktiga och möjliga för dig, helt oavsett vilken diagnostisk kategori man väljer. Diagnoserna förändras i takt med att personen som fick diagnosen förändras. Det är förändringen som är huvudpoängen och den är möjlig.




Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta