Krångel med kompisar och hemma

Jag e en tjej på snart 15 år och jag har alltid varit glad och haft många vänner men under senaste året har de förändrats.I slutet på 2017 hade jag också många vänner som jag var me varje helg vi var ganska många typ 10 pers o vi hade verkligen jätte kul men sen åkte jag utomlands o när jag kom hem igen var inget som förut, dom pratade inte me mig o kollade knappt på mig heller. Och jag vet fortfarande inte varför men idag kollar vi inte ens på varandra i korridoren i skolan, vi går inte i samma klass men i samma skola. De känns som jag aldrig varit vän me dom. Men de va då mitt liv började gå dåligt. Jag har börjat må mycket sämre och jag har förlorat många vänner (typ alla) de känns som att dom få vänner jag har kvar är ganska fake och att dom liksom inte vill va me mig. Det började med att vi var ett gäng på 6 pers men nu är vi bara 4 för dom andra 2 har lämnat oss. De typ fryser ut mig o väntar inte på mig när vi ska till lektionerna osv. Ibland bara ignorerar dom mig som att jag inte ens fanns. Under dom senaste 2 veckorna har min bästavän varit sjuk och då blir de bara värre då känns de verkligen som att dom hatar mig o bara vill att jag ska bort. Jag har pratat me min bästavän om de och hon tycker inte heller att de är snällt av dom och till en början var hon den som alltid pratade och drog med mig men under senaste tiden har hon också börjat frysa ut mig. De känns liksom som jag måste hänga efter dom som ett koppel för att dom inte ska gå utan mig elr ignorera mig. En av dom i vårat ”gäng” eller va man ska säga liksom är taskig mot mig i skolan och när vi är med andra men på helgerna och sånt frågar hon alltid om vi ska göra nått o jag är me henne varje helg och då har vi jätte kul o är me andra människor som inte är härifrån  men så fort vi kommer till skolan så blir hon taskig igen. Jag vet inte vad jag ska göra för jag vill inte ta upp de med dom för de känns som det kommer förstöra våran vänskap. Jag börjar må dåligt över mig själv och tycker jag är ful o tänker att ingen gillar mig osv. Inte ens min familj. Nått som jag även mår lite dåligt av är att mina föräldrar e skilda men de kan jag ju inte göra nått åt. Även i min klass har folk börjat kommentera hur vi beter oss och att vi skrattar och asså så fort man gör nått e de liksom fel, men dom får göra allt dedär som dom klagar på oss över. Och även från andra klasser e de folk som kommenterar, härmar och ger blickar. Alltså verkligen allt jag gör e fel. Och hemma är de inte så mkt bättre heller. Min mamma blir väldigt ofta arg på mig fast jag liksom inte gjort nått o då känner jag mig helt jävla värdelös. Jag vet inte vad jag ska göra för att mitt liv ska bli bra igen. Ibland mår jag liksom skit bra för jag försöker verkligen dölja de dåliga för jag skäms över de men efter ett tag går de inte o hålla in längre så då börjar ja må dåligt igen, men sen när jag gråtit ut mår jag oftast bra 1 månad sen känner jag såhär igen. Jag tänker alltid på dehär vilket har lett till att de går dåligt i skolan och jag har extremt svårt o koncentrera mig. Egentligen mår jag inte bra men försöker verkligen övertyga mig själv att jag gör de, att jag bara över reagerar om dehär. Jag blir även arg väldigt lätt. Jag har liksom en konstig känsla i kroppen jag inte kan förklara de gör typ ont i hela kroppen. Vad kan jag göra åt dehär för att de ska bli bra igen? för jag orkar inte må såhär längre.

Kotten

BUP svarar:

Hej och tack för ditt brev!

Det är lätt att förstå att du tycker att du har en svår situation på din skola. Det är säkert jättejobbigt för dig att du känner dig så ensam och att du tänker att de vänner du har kvar är ”fake”. På ditt brev låter det som att du är ensam med dina tankar och känslor om hur du har det i skolan med kompisar men också hur du har det hemma.

Det verkar också svårt för dig att veta hur det kommer sig att det är som det är i skolan. Jag tror det skulle vara viktigt för dig att prata med någon vuxen på din skola om hur du tycker att det känns för dig i kompisgruppen.

Du får fundera över om det inte finns någon eller några vuxna på din skola som du kan känna lite förtroende för och som du skulle kunna börja prata med. Det kanske finns någon mentor som du litar på eller kurator eller skolsköterska som du skulle börja med att vända dig till. Då kan du prata med dem och få hjälp med vad som skall bli nästa steg.

Du kan kanske också pröva med att vända dig till ungdomsmottagningen där du bor. Där jobbar det människor som är mycket vana vid att möte unga med sådana bekymmer som du beskriver. Då kan du även där få prata om det är något du behöver gå vidare med. Det viktiga som jag vill förmedla till dig är att du inte skall gå runt med dina tankar och känslor ensam.

Det brukar aldrig vara till någon hjälp. Det brukar kunna göra så att det blir tyngre än vad det behöver vara. Nu har du skrivit till oss och nästa steg är att kontakta någon som du kan prata med.

Lycka till!

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta