Har börjat få panikattacker och ilska

Hej! Jag är en 14 årig tjej. Jag har börjat få panikattacker och kan inte kontrollera min ilska som jag börjat få på det senaste. Tidigare i mitt liv har jag varit med om att min bonuspappa som jag typ bott med i hela mitt liv begrep sig på mig. Och det var väldigt jobbigt för mig då de inprinsip förändrade hela mitt liv, min mamma skiljdes med han och vi var tvungna att flytta från de hus vi bodde i till en liten lägenhet som inte ens har tillräckligt med rum till alla i familjen. Jag skäms för att ta hem folk efter att vi flyttat. Min mamma också har jätte dåligt om pengar och har inte råd med nått typ, jag ser verkligen hur mycket hon skäms för de å hur dåligt hon mår över de och det tar väldigt mycket på mig då jag verkligen vill se henne lycklig igen..

Men det var 4 år sen de hände med han och jag hade precis känt att jag kunde släppa de och inte behöva känna att de påverkade mig längre men så en dag så blev jag hämtad på skolan och var tvungen att åka in på förhör för 3 veckor sen. Jag var fruktansvärt rädd och sen den dagen har jag börjat få panikattacker. Jag får dem varje dag... har varit med om mycket jag tycker är jobbigt i livet så de kändes som de va lite droppen när de hände. Jag mår så fruktansvärt dåligt efter de och det räcker att jag bara tänker på något jobbigt eller är nervös så får jag en panikattack. Jag blir yr så de känns som ja ska svimma å spy samtidigt å mina händer och fötter domnar av, blir helt varm, kan typ inte andas och det känns som mitt hjärta ska hoppa ut. Jag har frågat om hjälp om det, för får panik när det händer, det känns som jag ska dö verkligen och det svaret jag har fått tbx har varit att jag ska andas djupt ner i magen och intala mig själv att de är normalt att ha de och inget farligt, men när jag får panikattackerna försöker jag med dessa tips men det funkar inte. Tror det kan bero på att jag fortfarande är så rädd att ja inte kan sluta tänka på de men vet inte vad jag ska göra... jag behöver verkligen tips för de har kommit så långt så att jag inte ens kan sova längre för när jag ska sova så flyter jag iväg i tankarna och blir jätte stressad och får en panikattack igen.

Jag har också börjat bli väldigt arg mot min familj hela tiden.. jag känner mig så hemsk som har sån ilska mot dom så fort något blir fel eller så fort något inte blir som jag tänkt mig. Jag vill verkligen inte vara sur på någon av dem men de blir liksom så, jag kan inte göra något åt de för i stunden vill jag bara slå sönder något, jag har försökt att kontrollera det men de går inte... känner mig även allmänt Depp på livet..

känns inte som att de finns något å leva för, har inga riktiga vänner och blir jämnt ledsen å sårad av dem, det får mig att känna mig så ensam, jag har verkligen ingen förutom min familj som typ redan tröttnat på mig. Sen känner jag mig verkligen så ful och tjock. Känner mig så värdelös i skolan, alla verkar ha de så lätt för allt medans sitter själv och inte fattar något. Efter mina panikattacker kommit också så vågar jag typ inte gå till skolan längre... Jag har nämnligen fått attacker flera gånger i skolan på lektioner mm. Och jag tycker det är så hemskt att få dem i skolan bland alla andra... berättar ständigt för min mamma hur jag känner över allt och när jag får sånna attacker och det känns som hon inte orkar bry sig längre, som att hon tycker jag bara är löjlig och överdriver om allt men jag berättar ju bara allt jag känner.. vågar inte berätta för någon annan eller prata me någon som kan hjälpa mig med de för känns bara som att dom kommer tycka jag är löjlig och inte förstå mig. 

Panikattack problem..

BUP svarar:

Hej!

Tack för att du skriver till oss. Det du skriver berör verkligen. Så många jobbiga saker som du har fått gå igenom, inte konstigt att du har det tufft just nu.

Inte minst så kan övergrepp och andra svåra händelser i livet göra att man senare också kan vara mer sårbar för stress.

Efter man varit med om svåra saker i livet så det vanligt att man senare kan vara med om något annat som gör att man kan få olika psykiska reaktioner. Man kan så att säga ha blivit sårbar för att få reaktioner med ångest, ilska, nedstämdhet eller sömnproblem.

Du är inte löjlig på något sätt i hur du har reagerat. Du har inte överdrivit några känslor eller reaktioner som du skriver om. Tvärtom har du reagerat helt normalt och som många människor gör när man gått igenom svåra händelser. Allt det här behöver du få hjälp med.

Jag tror det är viktigt att du kan få börja prata med någon som kan lyssna på dig och hjälpa dig hur du kan göra för att må bättre igen, steg för steg. Det låter även som om din mamma skulle kunna behöva få hjälp att förstå mer om hur du mår.

Det finns flera olika sätt att ta hjälp. Om du vill så kan du på egen hand söka en samtalskontakt via ungdomsmottagningen. Där arbetar kuratorer och behandlare som har stor vana att samtala med ungdomar som har gått igenom liknande svårigheter som du berättar om.

Du eller din förälder, kan också ringa till BUP och be om att få en tid för en bedömning. Den behandlare som man träffar på BUP brukar kunna hjälpa till att prata med föräldrarna och förklara mer om de problem som man kan behöva få hjälp för.

Det finns också möjligheter att ta stöd via nätet eller via telefon. Via BRIS så kan man vara anonym och chatta eller ringa till en kurator som kan lyssna och ge råd, till exempel vart man kan vända sig för att få hjälp med olika problem som barn och ungdomar kan ha.

Vänta inte, utan försök att ta en kontakt redan idag!

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta