Alla verkar så självupptagna

Hej, jag är 15 vår och jag tror jag kan ha bulimi, Allt började väl när jag var elva och slutade äta helt, tror jag hade någon slags anorexia men vågar inte säga så eftersom jag aldrig riktigt fick den diagnosen. Den pågick iallafall i ca 2 år och sedan mådde jag typ bra när det gällde maten (förmodligen för att jag tränade så mycket) men sen så slutade jag träna av någon anledning och då kom ångesten kring maten tillbaks och sen dess har jag börjat spy upp allt jag äter. Mitt problem är att jag verkligen vill bli bättre men att jag inte har någon att prata med dels för att jag skäms men även för att alla i min omgivning är så självupptagna och har inte direkt lyssnat förut när jag försökt prata om hur jag mår. vill inte heller åka till någon ungdomsmottagning eller gå till skolsköterskan på egen hand för jag är rädd att folk ska tro att jag bara vill ha uppmärksamhet.

SN

BUP svarar:

Hej och tack för ditt brev!

Du skriver och berättar om dina matproblem och hur de har lite kommit och gått men nu är tillbaka och hur gärna du vill bli bättre och slippa vara så upptagen av maten, vikten och utseendet. Samtidigt så beskriver du hur svårt det är för dig att tänka dig att prata med någon om dina bekymmer.

Du skäms över att du har bekymmer som du behöver hjälp med men du tycker att de omkring dig verkar så självupptagna. Jag undrar om det kanske också kan vara så att du tror att andra inte kan tycka att du och dina bekymmer är värda att tas på allvar?

Du vill inte heller gå till varken ungdomsmottagningen eller skolsköterskan då du är rädd för att de skall tänka att du ”bara” söker uppmärksamhet som om att dina bekymmer inte är värda att uppmärksammas. Jag tror att det är viktigt för dig att söka hjälp och någon att prata med om hur du känner och tänker. Det brukar vara för svårt att klara sådant på egen hand. Man behöver andra människor.

Har du pratat med dina föräldrar om det som du skriver om? Om inte tycker jag att du verkligen skall göra ett försök att berätta för dem. Föräldrar brukar vara intresserade av att försöka vara till hjälp för sina barn. Även om de kanske först reagerar med oro. Då kan du få hjälp att kontakta BUP eller en ungdomsmottagning. Eller så börjar ni med att prata med din skolsköterska om dina bekymmer. De är oftast mycket vana vid att möta unga människor med sådana bekymmer som du har.

Försök att betrakta ditt brev till oss som ett första viktigt steg och att du nu skall försöka ta nästa steg som handlar om att berätta för en annan människa som du sitter mitt emot.

Lycka till!

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta