Går inte att prata om allt

Hej

Jag har mått dåligt ganska länge. Jag har självmordstankar(också självmordsförsök) och ett självskadebeteende. Jag slutade gå i skolan i 7an eftersom jag inte orkade längre.

Nu har jag börjat med skolan igen och livet känns en aning mindre meningslöst. Jag trodde att allt skulle bli bättre. Men nu efter bara några veckor av skolan så vill jag bara sluta igen för jag orkar inte :/ . Jag blir så trött och stressad av allt (speciellt av att åka bussen för det är så mycket intryck). 

Jag försöker också sluta med att självskada men det går inte. Jag vet inte vad jag ska göra istället, inget verkar fungera lika bra. Det enda jag lyckas med är att byta ut det mot en annan typ av självskada. 

Nu när det är meningen att jag ska må bättre så mår jag bara sämre. Och jag vill egentligen bara dö. 

Jag går till BUP för mitt självskadebeteende men jag kan liksom inte säga allt för det går inte att prata om. Och dessutom så vill jag inte att mina föräldrar ska få veta allt för de tycker bara att självmord och sånt är ”själviskt” och att det ”bara är att sluta” med att skada sig. Och så sprider de också den informationen till andra så nu vet typ alla att jag skär mig :)). 

Jag vet inte vad jag ska göra, jag önskar att jag bara kunde försvinna. Allt känns så svårt och omöjligt

BUP svarar:

Hej!

Tack för ditt brev. Vad bra att du kommer igen! Antagligen är det som svårast nu. Hoppas du kan kämpa vidare för det kommer att ge resultat.

Jag tycker inte du ska vara så hänsynsfull mot dina föräldrar nu. De verkar inte riktigt förstå allvaret och hur dåligt du mår. Det kan finnas olika anledningar till det. Men desto större anledning att du tar all hjälp du kan få av BUP. Får dina föräldrar veta - är det bra och BUP kan även prata med dina föräldrar så att de förstår bättre än att bagatellisera ditt lidande. Och hur ska du kunna berätta för dem hur du egentligen mår om de berättar vidare? Det kan vara svårt att prata om detta med dina föräldrar. Det kan jag förstå men bättre då ta hjälp av BUP än hålla tyst och känna att det är hopplöst. Ibland måste man vara mycket tydlig även med sin besvikelse.

Jag tycker du ska ta upp allt och försöka bena ut vad det är som gör det så svårt för dig. Du nämner bussresan. Försök analysera vad som händer och försök hitta sätt som gör resan lättare. Det är en väg att gå - att försöka bena upp det stora problemet i mindre och hanterbara bitar och ta en sak i taget. Men det finns många sätt.

Hoppas du tillsammans med BUP hittar sätt som hjälper dig nu. Och hoppas att du kan utnyttja BUP så att du känner att det hjälper att prata med dem. Du kan alltid vara öppen med att tala om vad som du tycker hjälper och vad som inte hjälper. Det är väldigt viktigt för oss att veta så vi kan förstå och hjälpa dig på bra sätt.

Lycka till!


Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta