Trivs inte i mitt nya familjehem

Hej!

jag är familjhemmsplacerad sedan 6månader tillbaka och jag har då bott på två olika ställen i två olika städer. I det första hemmet mådde jag jättedåligt när jag var ”hemma” och fick en ätstörning (anorexi nervosa) panikångest,ångest,stress,depression,sömnproblem,mardrömmarPTSD och så var jag extremt orolig över småsaker. Däremot så gick det jättebra i skolan (toppbetyg,bra vänner,bra kontakt med lärare,kurator,rektorer och personal) jag älskade skolan!! I fosterhemmet bodde jag med min äldsta bror som är två år äldre än mig (16år) och vi är typ som tvillingar. När jag flyttade från fosterhemmet så flyttade jag från exakt allt (hela mitt liv,även min bror). Min nya fosterfamilj är hemsk, de pratar aldrig med mig mer än att säga när jag kan komma ner och äta och om jag gjort något fel,glömt ställa tillbaka något eller om soc ska besöka. Min nya skola är inte så mkt bättre, jag har inga vänner och alla i den skolan är orten ovh tuffa vilket jag inte är. Studierna går bra,bara det att jag började i den skolan efter höstlovet utan överlämning från gammla skolan pga skyddad identitet vilket betydde att mina betyg består av E och F vilket jag förstår. Lärarna har inte sätt så mycket av mig på denna korta tid och jag har inte haft ett ända prov. Skolan är det viktigaste i mitt liv och jag mår så himla dåligt över att mina betyg inte stämmer överens med mina kunskaper och ambitioner. Jag har en relativt bra kontakt med kuratorn dvs att den har förbättrats, jag har fått en bra relation med en av mina lärare (eller den är bättre än mina andra relationer med mina lärare) och jag har bra relation med min rektor. Nu är det jullov och det finns inget att göra-jag bara sitter i mitt rum och tittar på Netflix,youtube,stirrar på väggarna och har dialoger med folk i min omgivning fast de inte är närvarande.Alltså jag pratar med mig själv för att känna att jag pratar med någon. Jag svälter mig själv och mår så himla dåligt (samma saker som jag kände i min förra skola) och jag saknar min mamma sååååååå himla mycket. Hon är mitt allt. Anledningen till varför jag blev fosterhemmsplacerad var för att mamma inte mådde så bra och klarade inte av att vara en mamma. Jag älskar henne från botten av mitt hjärta och kommunikationen mellan oss är knapp pga att jag inte har en mobil. Min äldsta lillebror har flyttat hem till henne nu när hon mår såååå himla mycket bättre och jag är så glad för det men hoppas att det snart blir min tur för jag står inte ut längre. Jag vet inte vad jag ska göra nu på julllovet (15 dagar) och jag klarar inte av att inte göra någonting. Jag har skickat ett mejl till en av mina lärare (han som jag har bra relation med) men han har inte svarat. Jag pratar inte med någon/ingen pratar med mig. Jag vågar inte ens fråga mitt familjehem om de kan köpa balsam till mig. Jag är så himla sårbar. 

En del av mig säger att jag ska byta familjehem och flytta till Stockholm då jag alltid har bott i storstad (nu bor jag i en liten stad) men samtidigt så vill jag inte det för jag vet inte om jag klarar av starta nya relationer med lärare,kurator,rektor,kompisar etc. Skolan är så himla viktig för mig och den betyder verkligen allt för mig!! Så jag är inget F barn utan ett A barn trots mina omständigheter. Jag vill inte misslyckas i skolan och jag vet att jag inte kommer göra det. Dock så får jag tankar om att jag kommer om jag bor kvar i detta familjehem. Jag har väldigt höga krav på mig själv både nu som 14åring men också när det gäller min framtid (vill/ska bli psykolog eller advokat/åklagare. 

Snälla hjälp mig genom att besvara detta

/A

BUP svarar:

Hej!

Jag förstår att du gillar skolan och tycker att den är viktig. Vilket fint brev du skrivit till oss!  Du skulle kunna utveckla ditt skrivande ännu mer om du vill. Att skriva dagbok eller små berättelser kan vara bra om man är ledsen och bär på en massa känslor som måste bearbetas. Nu när du tycker att jullovet känns långt är det också ett bra sätt att fördriva tiden.

Jullovet ska ju vara en tid för vila och återhämtning men att du inte trivs i ditt nya familjehem är det ett stort bekymmer, och då blir det naturligtvis långtråkigt då du inte har någon som du vill vara med. Att prata med dig själv är bra men du skulle behöva bolla dina idéer och känslor med någon annan vuxen. Få stöd, tröst och pepp för att orka. Tänkte tipsa dig om tjejzonen en verksamhet jag gillar. Det finns möjlighet att chatta om du gillar den möjligheten. Bris är också ett bra alternativ.

Nu undrar ju jag om du kontaktat din socialsekreterare och berättat hur läget är. Jag vill rekommendera en hemsida som heter koll på soc. Där finns det ett stycke om just familjehem och att bli placerad där man inte trivs. Läs den och sök stöd av någon som du har förtroende för som kan hjälpa dig att ta kontakt med handläggaren så kanske saker går att lösa. Berätta även att du inte har någon mobil och skulle vilja få kontakt med din mamma. 

Om jag förstår saken rätt har du bytt till ett nytt familjehem. I det första mådde du inte bra psykiskt. Den trygghet som fanns var att du bodde där tillsammans med din äldre bror som du gillar. Skolan gillade du. Hade bra kontakt med vänner, skolpersonal med flera. Sedan togs ett beslut att du skulle flytta till en ny mindre stad och ett nytt familjehem. Där trivs du inte. Din nya skola är inte lika bra som den förra. Studierna går fortfarande bra. Du tycker att det är jobbigt att lära känna nya människor och att starta om med nya mentorer, skolkuratorer med mera. Det kan jag verkligen förstå. Bra att du trots det hittat en lärare och en rektor som du gillar och att kontakten med skolkuratorn så sakteliga förbättrats.

Har du kunnat följa med i alla turer och förstått varför du inte kunde bo kvar i det första familjehemmet. Om det är så så måste du få det förklarat för dig.

Jag blev glad att läsa att du redan har framtidsplaner. Att bli psykolog eller advokat/åklagare. Två bra yrkesval. Jag hoppas att du kommer in på någon av utbildningarna som gör att ditt drömyrke inte stannar vid en dröm utan blir verklighet.

Stycket du skrev om din kärlek till din mamma var fint. Det måste vara skönt för dig och veta att någon som du känner bor där och kan finnas där för henne. Det är ju självklart att du längtar och skulle vilja att ni träffas oftare eller allra helst flytta hem på riktigt.

Tack för fint brev och fortsätt skriv och utveckla din talang!


Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta