Har extrema självmordstankar

Hej. Jag har mått dåligt i flera år. Jag går andra året på gymnasiet nu och mina självmordstankar börjar bli väldigt extrema. Jag har kommit till den tidpunkten i mitt liv då jag känner att jag vill ge upp, att jag vill göra det, ta mitt liv. Det är ingen mening längre.. nu vill jag bara dö. Varje natt ligger jag och funderar och planerar för hur jag ska gå tillväga för att ta mitt liv. Jag har till och med skrivit ett avskedsbrevet till min familj. Jag bryr mig ju ingenting längre. Bryr mig inte om mig själv, bryr mig inte om jag skadar mig eller om jag inte äter. Bryr mig inte om min familj och vad som händer med dom när jag dör. Det spelar ingen roll längre, jag vill inte mer. Jag är rädd för mig själv hela tiden för jag vet inte riktigt vad jag är kapabel till att göra. Jag kan liksom ta mitt liv ikväll, eller om en månad. Jag vet inte själv.. Det jag vet är att jag inte kommer orka länge till och att jag inte vill ha ett liv. Det blir ju sämre och sämre för varje dag och jag orkar inte kämpa längre. Jag går hos bup och hos skolkuratorn i skolan. Och min fråga till er är vad som typ kommer att hända om jag berättar allt det här för min skolkurator, hon är den enda jag litar på liksom. Jag vill berätta om allt det här för henne, men är rädd för vad som kommer hända då.

a

BUP svarar:

Hej!

Vad din skolkurator kommer att göra om du berättar om dina tankar om att inte vilja eller orka leva kan jag inte i detalj svara på. Men att din skolkurator skulle se det som väldigt allvarligt är jag övertygad om. Jag tror att  hon skulle göra allt hon kan för att hjälpa dig, visst skulle hon det? Du har ju byggt upp ett förtroende och litar på henne så du vet nog innerst inne att hon skulle göra det som är bäst för dig. Hon skulle kanske hänvisa dig till BUP för en bedömning. Det jag tänker att hon skulle göra är att ta kontakt med dina föräldrar utifrån att du är under 18 år. Förhoppningsvis även boka in en tätare stödjande kontakt. 

Jag bifogar lite information hur vi på BUP gör då vi får reda på att ett barn eller ungdom bär på en massa självmordstankar.

Om vi leker med tanken att det är mig du skulle träffa då du får en akut tid på BUP så skulle jag börja med att ge dig beröm för att du orkat berätta om dina tankar att inte vilja leva. Att det är hur modigt som helst att du tagit det viktiga steget att berätta om den hopplöshet du känner och att ditt liv inte blev som du ville. Sen skulle jag behöva ställa en massa frågor till dig. BUP behöver göra en bedömning hur allvarliga dina tankar på självmord är. Undersöka vilket stöd du behöver på kort och på lite längre sikt. Frågor du skulle få handlar till exempel om hur länge du burit på dessa tankar. Om du har planerat hur du ska ta ditt liv. Om det hänt något som är så outhärdligt att leva med så du inte vet om du klarar av att hantera detta. Jag skulle också ta kontakt med dina föräldrar. Informera dig och dina föräldrar vem ni ska vända er till på kvällar och helger då inte den BUP-mottagningen du tillhör är öppen. Jag skulle också boka in en snabb tid för att fortsätta samtala om hur du mår, hur din livssituation ser ut. Vad som behöver ändras för att du skulle få tillbaka lusten till livet. 

Jag hoppas att mitt svar till dig gör att du berättar för din skolkurator om dina självmordstankar eller för den du träffar på BUP. Att ligga där varje natt och planera hur du ska ta livet av dig är sorgligt och ledsamt. Jag vet att livet kan kännas tufft och outhärdligt, men jag vet också att det går att få hjälp så att man mår bättre. Du bara måste söka hjälp och det snabbt.

Lycka till och det var bra att du skrev till oss.



Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta