Livet käns så där efter våldtäkten

Hej

jag är en tjej på 16 år och livet känns sådär. Inte så att jag vill ta livet av mig men jag vet inte, jag vill inte riktigt göra det som är bra. Skolan går så där, jag skolkar ganska mycket, möter killkompisar för att ha sex. Det känns bra att kunna ha sex med vem jag vill. Träffar även killar på internet, vi chattar och ibland träffas vi och så. Mina föräldrar vill att jag ska sköta skolan, men det är något som gör att jag gör tvärtom.

Jag röker ibland också, det kan bli sena kvällar. Jag tycker inte att alt det är i sin ordning menjag kan inte riktigt göra det som är rätt. Blev våldtagen av en kompis för 2 år sedan, kan det vara att jag gilar trots?

modesty

BUP svarar:

Hej!

Du ser det helt rätt allt det du skriver om, rättare sagt det du just nu håller på med inte är i sin ordning. Det tycker jag inte heller. Att du har många sexuella - frivilliga - kontakter är en sak. En annan sak är att du ändå inte verkar mår bra av dessa kontakter; som om du själv kände en viss olust över det hela. Det tredje är att du skolkar och försummar skolan, och det fjärde är att du undrar kan allt detta härledas till att du för två år sedan blivit våldtagen.

Låt oss börja baklänges, med den sista frågan. Ja, ditt beteende att söka många kortvariga sexuella kontakter och även dina olustkänslor kan mycket väl hänga ihop med det sexuella övergrepp som du var utsatt för. Det spelar ingen roll att det hände för två år sedan. Det är en ganska vanlig reaktion på sexuella övergrepp att offret tror att hen kan övervinna förnedringen i övergreppet genom att jaga nya sexuella äventyr som man själv styr över. Men det är inte något gott för att kunna bygga djupa relationer som vi alla i grund och botten behöver. Jag kan inte påstå att det gäller dig men risken är stor att man på den vägen börjar missbruka sex. Och som vid alla missbruk blir man beroende av att få mer och mer, att öka dosen men aldrig få nog. Dessvärre riskerar man också att hamna i ytterst otrevliga till och med direkt farliga situationer. Nätet fördubblar dessa risker, som du själv helt säkert känner till.

Finns det någon utväg härifrån? Ja, det finns det. Det viktigaste är att man genom samtal bearbetar själva det traumatiska händelsen. För att en våldtäkt blir allt som oftast ett trauma. Har du berättat om det för någon? Eller bär du minnet av händelsen sedan den inträffade alldeles själv? Jag menar inte om du har nämnt det för någon lite ytligt utan att pratat genom det, känslor och tankar som väcktes då och efteråt. Har det påverkat din självbild? Hur tänkte du då efteråt och hur tänker du om händelsen idag?

Din följdfråga om du har blivit "trotsig" av denna händelsen kan inte jag svara på. Det kan finns flera orsaker till det. Men det är ett exempel på de frågor som du med hjälp av en professionell person ska och absolut behöver reda ut.

Jag har ett intryck av ditt mejl att du mycket väl vet vad som skulle vara bra för dig. Att du innerst inne vet att dina föräldrar har rätt när de vill att du ska gå i skolan. Du känner väl till det faktum att utan fullgången gymnasieutbildning har du knappast möjligheter att få ett jobb som du själv vill göra och du skulle trivas med.

Du mår inte bra av ditt sätt att leva. Sök hjälp för att hitta din väg som du mår bra av. Vänd dig till ungdomsmottagningen snarast. Berätta precis så som du har skrivit, om våldtäkten och hur du lever i nuet. Reda ut vad som hänger ihop med vad, bearbeta det som hänt. Jag tror att det är en förutsättning för att du hittar dig själv och kan börja bygga varaktiga, varma, pålitliga relationer och fullfölja dina studier som är grundplåten för din framtid.

PS. Om du känner att behöver mer råd och uppmuntran kan du också gå in och chatta på föreningentilia.se.

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta